2016
Jag lägger huvudet på en sten och tar en promenad med hjärtat
Så djupt in i tanken att den förlorade sin substans
Den snurrade runt som en karusell, jag kastades av och slog mig illa varje gång
Ändå var jag tvungen att hoppa på igen, tänka i snurrandet ytterligare 100 gånger
100 gånger har jag kastats mot marken, brutit mina ben och skrapat min hud
Som en levande sårskorpa har man sett mig på hästen som guppar upp och ner, runt, runt, runt..,
Jag trodde jag skulle komma fram, jag har ju åkt så många varv..,
Tillslut ropade du mitt namn, högt
Suset i öronen överröstades av din mäktiga stämma
Kom hem, kom till mig, kom nära, kom min kära, min son, min bror, min vän
Kom hem
Jag var yr, det snurrade så fort, jag trodde jag nästan var framme, att jag hade koll
Jag visste inte hur jag skulle hoppa av, hur jag skulle släppa taget, var jag skulle landa
Jag hörde din röst, men när och hur skulle jag ge upp snurrandet, hur skulle jag släppa och veta att det var på rätt ställe så jag kom till dig och inte landade på en hård sten och gjorde mig mer illa
Jag vet inte hur
Jag vet inte när
Jag släppte taget
Jag flög genom känslor, uppdämda som tryck i champagne. Min tanke flög iväg av det höga trycket
Inifrån fick jag kraft att flyga genom luften, jag kastades av och flög okontrollerat
Men jag flög, över hinder, över fruktan, över förstånd, jag flög
Jag landade, i din famn
Du tog emot mig
Jag kunde inte missa
Du fanns överallt
Det var bara karusellen som stod stilla, mina tankar fjättrade mig och höll mig kvar på samma ställe, långt borta från dig
Du som är evig, du som är allsmäktig, du som är överallt. Du tog emot mig
Du håller mig, läker mina sår, helar min ben och viskar ömhet i mitt öra
Mitt huvud är trött, slitet, jag fastnade däri
Jag orkar inte mer, vill inte mer, är trött på dårskap och min egen självtillräcklighet
Mina tankar får snurra utan mig
Jag vill vara nära dig, jag vill vara din vän, jag vill vara ditt barn, jag vill vara din älskade
Jag vill möta dig, vandra tillsammans, gå hand i hand på evighetens strand
Våra fotspår har så roliga avtryck och lämnar så underbara mönster i sanden
De berättar en historia om kärlek, din kärlek ger de stora och tunga avtrycken
Min kärlek lämnar spår av längtan och tacksamhet
Det är vackert, det är sant, det är på riktigt
Jag lägger huvudet på en sten och tar en promenad med hjärtat