2016

Allt faller av, vissnar, försvinner och ebbar ut i natten.
Jag släpper taget, dör en dag i taget.
Andas, väntar, väntar och väntar.
Det går inte över.
Jag tänker att det borde gå över, att det är över, att det som var har varit och att kärleken borde svalna.
Jag hoppas att det inte var så allvarligt, inte så djupt.
Jag ber till min Gud; Herren allsmäktig och god. Det finns ingen lindring att få. Det som är sant är på riktigt.
Allt faller av, vissnar, försvinner och ebbar ut i natten.
Drömmar bleknar, viljan vissnar, fruktan försvinner och kvar finns kärleken.
Det glöder i mitt bröst, det svider i mina ögon, huvudet pulserar som en ångmotor, hela mitt väsen lider av längtan och saknad.
Dina ögon, din mun, din hud, din röst, dina drömmar, din oro, dina tankar, din fruktan, ditt varma hjärta, din omsorg, din vishet och intelligens ligger som en dimma av minnen, djupt inbakade i min själ.
Du saknas mig, det fattas en bit av mitt hjärta. Hur jag än frustar och skakar så finns ingen tvekan.
Jag älskar Dig. Verkligen, på riktigt. Det är ingen dröm, ingen idé, inget tillstånd, ingen förälskelse som gjort mig yr.
Det är sanning, mitt hjärta har gjort sitt val.
Jag älskar Dig