2001-05-03

Någon

Ditt löfte min tro.
Mitt löfte mitt svek.
En olustig kropp för jag fram, genomlider dagarna.
Den flyktiga sömnen lockar mig att lämna min kropp.
Morgonen väcker min kropp, jag måste krypa in.
Den gör så ont.
Som en våtdräkt med rakblad i sömmarna.
Befrielsen lockar mig i drömmen, ropar till mig om frid.
Mitt löfte, ditt löfte.
Ett annat liv.
Någons tro vilar på oss.
Jag måste lida i denna kropp.
Hur gör du med din kropp?
Kan vi inte slut fly, sluta tro, sluta svika.
För vem är du, vem är jag som är viktigare än en annans tro.
En annans liv, en annans kropp.
Jag ber dig, omfamna mig. Ta mig i din famn.
Låt våra kroppar förenas. Låt mig vila vid din sida.
Visa drömmarna att ingen flykt är önskad.
Låt någons tro bli sann.
Låt någons dröm bli vår.
Hjälp mig dra rakbladen ur min kropp så skall jag hjälpa dig dra dina spikar.
Hjälp mig hjälpa.
Någon förtjänar att leva utan rakblad och spikar.
Vem nu denna någon är?