1997

Små små korn av ångest

Sand, sand, sand, ett land av sand.
En plats där vatten inte får fäste.
Sanden äter allt,
sanden äter dig.
Fotspår som bildas efter dig blåser lika snabbt bort igen.
Inget märker sanden,
den bara finns där,
oändligt djup oändligt het.
Går inte att nå,
skuggan kommer inte över toppen,
sanden gör lavinartade rörelser ned från toppen.
Allt för att få dig ned på botten av den glödheta kitteln.
Det spelar ingen roll vilket håll du ser åt.
Bara sand överallt.
Men någonstans långt där borta,
där är något,
något rött,
långt där borta
… röd sand.