1996

Livet och döden

Vi föds för att dö,
livet tar sin början vid slutet.
Resan mellan liv och död är meningen med allt.
Varje cell i universum bidrar med sin del till den stora födseln.
Den stora födseln som föddes av döden,
inget är skrämmande när begreppen är små.
Storheten i universum skrämmer ofantligt.
Utvandringen från världen in i det heliga kan ses svår,
med det beror på.
En skjorta som stryks är inte svår att stryka om den inte är skrynklig.
Inte heller är världen svår att räta ut om den inte krånglats till.
Lev lätt,
och du tjänar din gud.
Din gud, min gud, du och jag,
samma sak fast med olika perspektiv.
Svårt att leva på slutet men så oändligt stor är dock befrielsen från livet.
Det som en gång skall skilja livet och döden föder sedan livet åter och överlämnar livet åt döden.
Valet är ditt, vill du leva eller dö.
Valet är viktigt så länge du vill välja.
Det ända som är livsviktigt är att inte göra det valet åt någon annan,
för då måste den personen börja om och det försenar döden i längden och ingen vill väl ha en lång och plågsam död.
I alla fall inte jag,
och jag tror inte jorden vill det heller.
Meningen med livet är dock att glömma döden tills den kommer av sig själv.