20181019

sssscchhyy bang bang bang

Det var så det var sagt
löften lovade om natten
ingen säger något
låt det vara tyst
sssscchhyy

Lögnen låg som ett mörker över sanningen
heltäckande matta av tystade minnen
passande tyst
passande för de skyldiga
sssscchhyy

Välmöblerat
ljudlös matta som fångar sanningens decibel
golvet täckt
väggarna
en madrasserad cell
sssscchhyy

Instängd, fastkedjad
som ett ludd som fastnat i fiberen
intrasslad i osynliga trådar
bekvämt uppfångad
för andras skull
sssscchhyy

Ilskan knackade på dörren
alla satt tyst och blundade
blundade med både ögon och öron
ilskan överröstade tystnaden
ilskan hördes över lögnen
sssscchhyy

Kärleken krossades
tilliten utnyttjades
tron bedrogs
hoppet förleddes
hjälpen tystnade, sorgen kördes ner i halsen
sssscchhyy

Hela huset var tyst
knäpptyst med matta täckande varje vägg
ingen rörelse
anpassade till det onaturliga
stilla utan känslor
förlorade
sssscchhyy

När ilskan knackar på dörren
den tunga dörren sparkas snart in
ljuset kommer snart in
ilskan kan inte tystas, inte luras
ilskan kommer med vreden i hand
och i fot, sparkar på barrikaden
bang bang bang

Hatet väller upp från rummets fyra hörn
välkomnar ilskan i dörren
allt vad gott och ljust är
krossades av hatet
föraktet åt upp allt det fina
bang bang bang

Förakt och hat springer mot dörren
håller emot, barrikaderar
det har funkar förut
förnekelsen har kvävt allt
vävt in det i den tysta mattan
bang bang bang

Det ger vika
hatet spricker
föraktet blommar ut
förnekelsen löses upp
sanningen gör entré
bang bang bang

Ilskan står i dörren
ett splittrat hav av oreda
barrikad krossad över hela rummet
dörrar och karmar hänger på sned
ilskan står i rummet
ett vrål från själens djup
bang bang bang

Från djup där tanken sällan går
själens reaktor, atomic bomb
explosion av liv
överlevaren är arg
ilskan gör rent hus
bang bang bang