20190916
Får jag sjunga för dig
frågan restes i mitt inre
avgörande vinglade den fram
och tillbaka över mitt förstånd
hade jag alla fel och du inga
var skammen min
eller slog du på min skuld
mörbultad funderade jag vidare
utan facit i ett mörkt rum
sökte ljus, sökte salt
smaklös är bitterheten
trotts sin dominans
bitterljuv är harmen
men även där vinglade och vacklade
förståndet sökte avgöra utan framgång
sökandet blev till en nertrampad labyrint
varv efter varv på samma premisser
STOPP
vad mer fanns att göra
en mental handbroms
kapitulation
totalt nederlag
en kompost står och brinner allena
maskar vänder till jord
från jord var jag kommen
till jorden skall jag åter gå
men inte idag, inte imorgon
ljus brinner på himlavalvet
jag ser det när jag blundar
en himmel blå, innanför
världsfrånvänd och framträdande
och där någonstans i djupet
hjärtat slår smärtan i småbitar
bultar och bankar för fullt
längtar hem till Fadern
upplyst blir skulden
ansvar städar upp
förstår inte att förklara
ord kan inte täcka mitt djup
hjärtat talar sitt eget språk
vet utan att fatta
saktar ner och tar nya tag
får jag sjunga för dig?