20190913
Blir jag du igen
höll jag allt emot dig
så finns inget av det kvar
vi blandade ihop allt
sörjan skar sig
om och om igen
svårt, svårare ändå
men ändå nådde vi fram
något blev kvar efter stormen
jag gråter nu
såg bara hinder då
är du den jag var
blir jag du igen
kunde ha tagit in dig
behållit i värmen
i kylan fick du stå
jag väntade förskräckt
ser inte klart i regnet
stormen sliter än
kärleken ligger på is
kniven mot strupen
ingen vågar andas
allt bara mörkt
jag hör hur det dunkar
slår rytmiskt fast förhindrat
vill inget hellre än att släppas lös
samverkan utöver en enda förmåga
kom och möt mig
strunta i allt annat
släpp taget
ta tag i mig
håll hårt och lova inget
var nära och känn allt
giv vad du har gett
jag behåller och ger
något annat tillbaka
ditt fast ändå mitt