2015

Hjälp!

Ni som lever av anden vet vad jag menar. Ni andra kan bara bortse från detta.

Ni mina bröder be för mig.

Det brinner en eld av smärta i mitt inre, natt som dag. Ett eko från det förflutna som gör sig verklig dag för dag. Jag bär mitt kors, vacklar och faller, orkar inte mer men bär ändå.

Förvirrad, håller ihop med hjälp av tro.

Splittrad, håller inte ihop, något större bär mig, en dag i taget.

En uppgift så stor att jag vill fly. Men jag vet att jag måste. Måste igenom. Bara måste. Hittar helt nya stigar, till handling. Framåt, kryper, krälar, framåt.

Jesus, hjälper han? Finns det frälsning för mig? Älskar Gud mig?

Vill tro.

Behöver ta steg, agera i verkligheten. Låta bönen bli till materia och manifesteras i realtid.

Osäkerhet, maktlöshet, smärta och fruktan. Längtan, saknad, skuld och skam.

Det brinner, brinner i själen. Gammal bråte går åt i stridens hetta, jag hostar av röken.

Balansgång över vansinnets ruin med kärlek som lina och stång.

Det värker, det tar tid, oändlig smärta utan slut. Uppäten av sorg.

Det är alltid som mörkast innan gryningen. Ingen idé att ge upp innan miraklet sker.

Be för mig min vän.