20191225
Meningslöst
äntligen
vidrigheterna ligger på golvet
en sörja
hatet som koagulerat blod
förkalkade ådror
död fast levande
hat och förakt
livet själv som offer
hatar verkligen hela jävla skiten
samtidigt brinner en längtan
ömhet som aldrig tas emot
håller för hårt i hatet
kan inte skylla på kärleken
men hatet tog plats
smärtan håller jag fast
kan inte ge upp det här
måste vara lojal
ett helt liv förlorat
den insikten vill jag inte ha
kan inte bära den ångern
kan inte drömma och förlåtelse
vem vore jag annars
självhat bor i mina tankar
ondskan har sin boning här
kan inte andas ut
vågar inte ge upp
törs inte släppa taget
rädd för att gå sönder
vad som kommer sen skrämmer
straffad för mina hemligheter
biter ihop
håller tillbaka
kanske orkar jag ytterligare ett år