2016

Höga tankar om kärlek
Längtan så stor som det blågröna havet.
Stormande känslor som rusar som vita gäss över vågornas kam, stänker bort och sugs upp i nästa brytning.
Solen bryter igenom och strålar som välsignelse ner genom det mörka dånande vattnet.
Stora tankar om kärlek
Längtan sträcker ut sig åt alla håll, horisonten ligger som ett avvaktande streck åt både öst och väst.
Oändlig, för evigt i rörelse. Kärleken ryter som ett lejon i stormen och allt blir stilla.
Himlen öppnar sig precis så som hjärtan som längtat länge får ro i en älskande famn. Från himlen vandrar en välsignande värme. En värme som smeker vågorna, får dem att lugna sig, plana ut och hela havet skiftar form. Evigheten, oändligheten, kärleken lägger sig på rygg, sträcker ut sig och värmer sig välsignat i ljuset som stiger ner från himlen som omger solen med oskyldigt blå förhängen.
Endast tankar om kärlek
Det glittrar i vattnet precis som i ett älskande öga då det återger glansen från en älskandes närvaro.
Allt blir stilla, en spegel lägger sig som mellan de två älskande. En spegel av förening och fulländning. De två som älskar så att vågtoppar av rytande smärta ibland härjar över evighetens hav möts i en glänsande nyans av harmoni. Solen speglar sig i havet som glittrar, lyser upp och får samma färg som himlen. De två som varit så skilda åt är ett i miraklets skådespel mellan himmel och jord.