2017-08-23

HOPP

jag vaktade något som jag inte ville ha
förblindad av smärtan
kramp, stel i sinnet
förlamad av fruktan

jag såg dig gå på vattnet
stormen la sig under dina fötter
jag försökte förstå
och kunde inte tro

en fasad av perfektion
regelverk av kontroll och disciplin
utbränd, förkolnad och trött
smärtsamma andetag mot slutet

jag kände dig vidröra mitt inre
du lugnade min ömma ångest
jag försökte känna
och började tro

allt jag byggt var lögner av glas
ömtåligt och skört för sanningen
krossad, splittrad
blev jag fri från mig själv

du tog plats i mig – ömhet
livet började med dig – kärlek
mitt sinne känner dig – trygghet
jag tror – hopp