Alla inlägg av andreas

Himmel eller helvete

2001-01-06

Himmel eller helvete

Du säger att jag tror för mycket,
att jag inte tar ansvar och överlåter livet åt Gud.
Jag ber dig.
Sätt dig på en sten och gör inget med livet,
och du skall se att efter en vecka har mer hänt i ditt liv än någon annan vecka i ditt liv.
Låt herren ge dig vägledning och du skall finna tao.
Den som strövar och söker går förbi.
Den som sliter för att få ihop något har redan tappat allt.
I stillheten finns lugnet,
i lugnet finns friden,
i friden finns tao,
i tao finns Gud,
i Gud finns livet,
i livet finns jag,
i mig finns du,
i dig finns allt,
i allt finns allt.
Vi hör samman, allt som existerar,
alla rymdens små partiklar är i minsta detalj lika.
Vi får vår plats av Gud vår herre och vägen är tao.
Universum är ett livets skådespel.
Den som är stilla får se och uppleva oändligheten, leva för alltid.
Den som stressar suddas ut och tillintetgörs, för alltid.
Livet är bara en del av livet, om man vill.
Vill man inte så slipper man.
Eller får inte,
det beror på hur man vill se det.

Hipp hipp hurra

1997

Hipp hipp hurra

Vad visste du egentligen innan du lärde dig något?
Vad tänkte du på innan du kunde fantisera?
Vilka känslor drev dig framåt innan du blev rädd?
Var du någonsin hungrig innan du åt?
Vad vet du om ditt ursprung egentligen?
Är det frågor som dyker upp på din födelsedag?
Jag tror knappast att det är det du frågar dig på din dag,
dagen då egot får blomma.
Och tur är väl det,
för vad vore inte värre,
än att undra om du var hungrig innan du åt,
precis när du ska skära i födelsedagstårtan.

Hjälp!

2015

Hjälp!

Ni som lever av anden vet vad jag menar. Ni andra kan bara bortse från detta.

Ni mina bröder be för mig.

Det brinner en eld av smärta i mitt inre, natt som dag. Ett eko från det förflutna som gör sig verklig dag för dag. Jag bär mitt kors, vacklar och faller, orkar inte mer men bär ändå.

Förvirrad, håller ihop med hjälp av tro.

Splittrad, håller inte ihop, något större bär mig, en dag i taget.

En uppgift så stor att jag vill fly. Men jag vet att jag måste. Måste igenom. Bara måste. Hittar helt nya stigar, till handling. Framåt, kryper, krälar, framåt.

Jesus, hjälper han? Finns det frälsning för mig? Älskar Gud mig?

Vill tro.

Behöver ta steg, agera i verkligheten. Låta bönen bli till materia och manifesteras i realtid.

Osäkerhet, maktlöshet, smärta och fruktan. Längtan, saknad, skuld och skam.

Det brinner, brinner i själen. Gammal bråte går åt i stridens hetta, jag hostar av röken.

Balansgång över vansinnets ruin med kärlek som lina och stång.

Det värker, det tar tid, oändlig smärta utan slut. Uppäten av sorg.

Det är alltid som mörkast innan gryningen. Ingen idé att ge upp innan miraklet sker.

Be för mig min vän.

Hjärtat

Hjärtat

Så länge har jag försökt, så länge har jag försökt hitta rätt riktning, så länge har jag gjort framsteg.
Men under all denna tid så har jag aldrig kommit fram, aldrig kunnat ge dig den trygghet du behöver, den trygghet som du förtjänar.
Du är allt för mig, min ögonsten, mitt hjärta, min dotter.

Jag slits itu, delas på mitten.

Ingenting såg ut som något, jag jagar hela tiden illusioner.
Springer ifatt min egen skugga, jagas av densamma.

Jag vill ge dig allt, ger mig ut på jakt för att skaffa allt vi behöver, mat och husrum. Men det blir så mycket mer, jag behöver så mycket mer. Jag blir aldrig nöjd.

Besegrad av mörkret, märkt för livet men jag fortsätter kämpa i samma spår, samma gamla hjulspår. Så lurad, så vilsen, så vilsen.

Allt du begär är min blick, mina ögon. Mina ögon fyllda med kärlek, med närvaro, med äkthet. Allt du vill ha är att mina ögon ser dig, ser dig och säger JAG ÄLSKAR DIG!!! jag älskar DIG!! JAG älskar Dig!

Du får så mycket mer, du får all min skit, all min stress, all min fruktan, all min ilska, allt…

Jag är den jag är, blir lite bättre då och då, lite bättre…

Allt jag vill är att du ska ha det bra. Jag försöker leva mitt liv, försöker må bra själv. Det blir inte mycket energi kvar, jag trivs inte i mitt liv, klarar inte av stressen och pressen att leva upp till mina egna ideal. Jag kräver mer än jag kan prestera, biter en större tugga av livet än jag kan svälja.

Jag ber på mina knän, på liv eller på död, mig kvittar det. Jag ber att Gud ska förvandla mig, jag bryr mig inte vad jag måste gå igenom, vad jag behöver inse, vad som händer med min kropp eller vad jag måste känna. Jag gör vad som helst för att räcka till, för att begränsas. Vad som helst för att kunna finnas för dig och vara den far som du behöver.

Jag vill ge dig något jag inte har, något jag inte känner till. Jag kan prestera, lära dig att göra samma sak, lära dig att passa in, anpassa dig, ställa krav, driva på, lyckas och åter lyckas, men aldrig att ändå vara nöjd.

Gud talar till mig; öppna ditt hjärta, öppna ditt hjärta för mig, säger Gud. Låt mig älska dig, låt mig älska dig hel, säger Gud. Låt mig göra dig trygg, trygg, Gud säger att Han vill göra mig trygg, att jag är fri, att jag älskad.

Jag har aldrig släppt in någon som har gett mig det jag behöver, jag var sviken från starten, krävde resten tills allt gick sönder, om och om igen, om och om igen. Och nu, lita på Gud!?! Tro på Gud!?! Jag har försökt med människor, det fungerade inte. Jag har försökt vara en riktigt människa, det fungerade inte heller. De räckte inte till och jag räcker inte till.

Det finns inget förstånd hos mig som kan tro på det här, men mitt hjärta sjunger en annan sång. Min hjärta sjunger en sång om kärlek, hopp och tro.

Jag gör det för dig.
Jag gör det för Guds skull.
Jag gör det för att jag inte har någon annan stans att ta vägen, inget annat att göra, det finns inget annat att tänka på, inget annat att prova. Jag gör det för att jag inte känner till något annat.

Jag kastar mig ut i ingenting, en bön är min väg, mitt osynliga ankare. Jag gör det för kärleks skull, för att bli älskad så att jag kan älska dig. Jag vill släppa mig själv, min självupptagenhet, bli fri från mitt egos slaveri så att jag kan vara en riktigt människa för dig.

Jag sätter allt på ett kort, satsar hela mitt liv. Det finns ingen återvändo, antingen finns Gud och det jag hör i mitt inre stämmer och är sant och jag kommer bli älskad och helad från denna självcentrerade fruktan. Eller så finns där ingenting och jag kommer att falla i ändlös depression. Antingen eller, antingen finns Gud och har all makt på himmelen och på jorden, eller så finns det ingenting.

Jag vet inte, jag chansar, jag tror, jag öppnar mitt hjärta, det bultar och bankar på himlens portar, är det någon där? Kommer någon att öppna?

Jag väntar, jag bultar, jag bankar

Hjärtat

20181022

Hjärtat

Jag vet inte vad jag har
eller har förlorat
varför gör mitt hjärta så ont

Nedsövd och bortdomnad
förvirring som ger vika
förlorad igen

Borttappad men lagd i lådan
hittad av fel händer
ej återfunnen

Gråten som fastnat i halsen
kommer aldrig upp
varför känner mitt hjärta sån smärta

Djupare är friden
så ropar det långt inifrån
när jag väl lyssnar

Och sen då
hur intresserad är jag
var ligger ditt medvetna fokus

Finns det en värld
bakom slutna ögon ser jag ner
varför är hjärtat så smärtsamt

Holes in the sky

20170103

Holes in the sky

There is a lonesome heart on the highway
Riding to slow to die, but fast enough to bleed

Red lights are passing by and getting by passed
The world is filled with it´s owns worries

Who cares about a transport of a bleeding heart?
The transporter cares,
I care

But the world is to full of sin to care
Money, prestige and sex, the world turns and spins
Sin is full of sorrow and fear

Is there a hole in the sky?
Pierced by the fire?
Holy spirit and fire gives a break to the pain
A band aid to hold the heart for awhile

I cry out through the world, through the hole in the sky
I let my pain leave my heart to give som rest to the world
You suffer too
You need to find a hole to breath, I must guide you
The world need to be able to breath through me

Love from the Holy Spirit is on the move
Holes in the sky
Pierced by the fire

We breath together
We breath together
Trough the hole
Through the world

There are two hearts on the highway
Red lights passing by and getting bypassed

HOPP

2017-08-23

HOPP

jag vaktade något som jag inte ville ha
förblindad av smärtan
kramp, stel i sinnet
förlamad av fruktan

jag såg dig gå på vattnet
stormen la sig under dina fötter
jag försökte förstå
och kunde inte tro

en fasad av perfektion
regelverk av kontroll och disciplin
utbränd, förkolnad och trött
smärtsamma andetag mot slutet

jag kände dig vidröra mitt inre
du lugnade min ömma ångest
jag försökte känna
och började tro

allt jag byggt var lögner av glas
ömtåligt och skört för sanningen
krossad, splittrad
blev jag fri från mig själv

du tog plats i mig – ömhet
livet började med dig – kärlek
mitt sinne känner dig – trygghet
jag tror – hopp

Horisonten

20190908

Horisonten

så sprack den igen
den gamla varbölden
längtan tog över
drev mig ut mot horisonten
kontrollförlust
avsvimmad fast vaken

som i en dröm
går på två ben
som klockan
kommer ingen vart
förblindad av ljud
rösten inombords bedövar

men jag står inte ensam
förlorad, inte försenad
fångar upp det lilla
innerst inne blir det stilla
kan bära mig själv
springer inte iväg till dig

varet som runnit ut
gammal kärlek
klibbar under fötterna
dags att dra vidare
mot nya mål
en annan horisont

Humlan

2001-08-12

Humlan

Du ser mig och känner osäkerhet.
Jag närmar mig och du tvekar.
Kanske känner du vad jag känner.
Min osäkerhet.
Som en humla rädd för att brännas, vill jag landa i din blommas mitt och dricka din nektar.
Är det då så konstigt att du känner oro när jag i luften seglar fram och åter, runt runt.
Jag vet att jag bränns, jag vet inte om du tål.
Jag är en dum humla.
En humla borde inte veta att den bränns.
Jag borde slå mig ned i din blommande härlighet.
Dricka din doftande nektar suga i mig av dig och samtidigt befrukta dig, så som naturen föreskrivit.
Men ja är en du humla, rädd för mig själv.
Kärleken har fångat mig mitt i livet, kärleken har öppnat mina ögon så att jag ser dig i all din prakt och skönhet.
Nu är jag rädd, rädd för att slå mig ner hos dig.
Du vackrast av alla blommor över världens alla ängar.
Jag är så rädd att skrämma dig där du står i din skönhet.
Är det då så konstigt att du känner osäkerhet, där högt ovanför i himmelen surrar jag runt dig. Runt dig.
Om du bara vinkade mot mig.
-Kom, kom lilla humla.
-Slå dig ned hos mig, drick min nektar.
Då skulle jag älska dig.
Då skulle du inte känna dig osäker, då skulle jag inte segla surrandes i skyn.
Då skulle jag i trygghetens namn vara din.
Din alldeles egen brännande humla.
Humlan som ger dig liv.

Hundra procent

20190421

Hundra procent

fruktansvärt arg
på djupet

ler med falskhet
på ytan

släpper äntligen taget
väntade på, rätt läge

väntade så länge
för länge

ilskan låg inne för länge
blev bitter

skulle, borde, kanske,
fastnat i lockelser

trollbundet beroende
frigörelse på nytt

fast total denna gång
finns inget mer att säga

allt har redan sagts
mitt eget fel

hundra procent
jag ville ha

var förlorad
hade tappat allt

blev upphittad
bortförd

och jag ville
försökte till och med

men behöver mer än vill
behöver något annan

en dag i taget
behov före vilja

Hur snabbt jag än springer

20190618

Hur snabbt jag än springer

det är fullt på insidan
jag får inte plats
orkar inte ta tag i allt
vill inte kasta bort

känner efter lite sakta
en kort sekund
maktlös inför sorgen
ville inte det här

det är som det är
den enda jag inte kan fly ifrån
mig själv
alltid kvar, hur snabbt jag än springer

lika bra att stanna upp
en konflikt mellan sinnen
ville en sak, beslutade en annan
känner en tredje

förvirringen hjälps inte av smärtan
allt lindas in i ytterligare svårigheter
springer lite till
kanske kommer ett steg framför

tyvärr
här nu
också även jag
alltid här, och nu

sätter mig ner ännu en gång
besegrad?
det spritter i lämmar
det surrar i tarmar

fullt på insidan
jag får inte plats
ville inte det här
alltid kvar, hur snabbt jag än springer

Här och där

2017-11-14

Här och där

Jag känner dig vaka över mig
Mitt i smärtans mörker så tänder du ljus
små ljusglimtar här och där

Det är ett ont mörker i världen
Själviskhet har blivit ett motto
kapitalism en reform

Som liten fastnade min själ
i ondskans taggtråd
intrasslad i övergrepp

Jagad av livets svärta
inifrån ett tryck
utifrån en press

En revolution
mot maktens korridorer
förtrycket ska blåsas bort

Du är mitt vapen
Ditt ord mitt svärd och min sköld
Kärleken du ger väcker elden i mig

Frigörelsen är så svår, det gör ont
Läkandets process är fylld av överraskningar
Smärtsam är resan som syr ihop själen

Jesus!
jag är inte som du, min väg är annorlunda
men jag följer dig, jag gör revolt

Ljuset i mörkret
inspirerar mig
ger mig hopp

Jag sjunger en sång till din ära
en sång som inspirerar mig
lyfter upp

Kärlek fyller min sår
Jag känner dig vaka över mig
små ljusglimtar här och där

Höga tankar om kärlek

2016

Höga tankar om kärlek
Längtan så stor som det blågröna havet.
Stormande känslor som rusar som vita gäss över vågornas kam, stänker bort och sugs upp i nästa brytning.
Solen bryter igenom och strålar som välsignelse ner genom det mörka dånande vattnet.
Stora tankar om kärlek
Längtan sträcker ut sig åt alla håll, horisonten ligger som ett avvaktande streck åt både öst och väst.
Oändlig, för evigt i rörelse. Kärleken ryter som ett lejon i stormen och allt blir stilla.
Himlen öppnar sig precis så som hjärtan som längtat länge får ro i en älskande famn. Från himlen vandrar en välsignande värme. En värme som smeker vågorna, får dem att lugna sig, plana ut och hela havet skiftar form. Evigheten, oändligheten, kärleken lägger sig på rygg, sträcker ut sig och värmer sig välsignat i ljuset som stiger ner från himlen som omger solen med oskyldigt blå förhängen.
Endast tankar om kärlek
Det glittrar i vattnet precis som i ett älskande öga då det återger glansen från en älskandes närvaro.
Allt blir stilla, en spegel lägger sig som mellan de två älskande. En spegel av förening och fulländning. De två som älskar så att vågtoppar av rytande smärta ibland härjar över evighetens hav möts i en glänsande nyans av harmoni. Solen speglar sig i havet som glittrar, lyser upp och får samma färg som himlen. De två som varit så skilda åt är ett i miraklets skådespel mellan himmel och jord.

Högmod hos snögubben

2001-05-03

Högmod hos snögubben

Jag ville visa dig vem jag är.
I vinterns kyla rullade jag stora bollar av mig själv i snön.
Jag byggde en gubbe vit och vacker, ståtlig och stark.
Du trodde mig inte.
Du sa min vita färg var falsk.
Jag stod dag som natt, stilla och stark.
Fast besluten att visa dig var jag stod.
Sen kom våren.
Det visade sig att du hade rätt.
Värmen och kärleken fick mig att smälta i vårsolen.
Allt det vita, allt det vackra och starka rann iväg bland tuvorna och kvar fanns bara jag.
En hög med skit.
Hur mycket jag än höll mig ståndaktig var jag bara skit.
Hur mycket jag än vill, är jag bara skit.
Vem kan klandra din klarsynthet.
Jag skall aldrig mer rulla mig i snön.

Hör ditt eget hjärta sjunga

20190912

Hör ditt eget hjärta sjunga

kom till mig min älskade
lyssna inte på mig
hör ditt eget hjärta sjunga
berätta sen för mig

jag vill veta allt
pusselbitar som bor i mitt inre
hoppas att du känner som jag
att vi kan passa ihop

lägg inte mitt pussel
jag har redan provat
har inte alla bitar
saknar det viktigaste

gör mig inte till lags
ge inte bort vad som synligen saknas
visa istället vad du har
vi måste inte passa ihop

hör ditt eget hjärta sjunga
berätta sen för mig
lyssna inte på mig
kom till mig min älskade

riskera att vi verkligen matchar
ta steg ut och låt oss pröva
håll tillbaka och andas ut
jag lovar att inget dölja

här ser du precis hur jag är
vad som saknas och det trasiga
känn dig fri att älska
hör ditt eget hjärta sjunga

Höskullen

1996

Höskullen

En plats för lek och skoj,
en fästning med dolda rum och hemliga gångar,
höskullen.
En viloplats för den trötte vandraren,
en säng för varje god luffare,
höskullen.
Hela vinterns förråd av näring till alla bondens får,
åkerns gyllene halm,
höskullen.
Midsommarnattens gömställe för de älskande,
en mjuk kulle av sommar,
höskullen.
Kliande klåda, stickande strån,
höskullen.
En mystisk plats med nytta utöver sin egen vetskap,
barnens lek till bondens förtret,
luffarens sömn, en frihetsdröm.
En plats för kyssar och smek,
början till en allvarlig lek.
En speciell doft av sommar och landet.
Höskullen

Höst

1997

Höst

Jag skulle vilja be dig om en sak.
Kan du måla hösten för mig?
Du målade upp en bild,
en bild så full av liv, så väldigt vacker.
Det var som om du tog solens alla färger och målade ett hav av eld i trädens toppar.
Du målade första frosten,
det silvertäckta gräset som knastrar som glas under fötterna.
En spegel på en vattenpöl, höstens första frost på en vattenpöl,
ett istäcke lika skört som det finaste och klaraste glas.
Du målade ett äppelträd mad gul-röda äpplen hängandes i lövkronans eldiga färger.
Ja du fick verkligen hösten att se levande ut.
Men det vackraste av allt,
du målade två älskande på promenad genom höst landskapet.
Du målade löven som de kastades upp mot skyarna,
hur de formade sig som ett hjärta högt ovanför deras huvuden.
Du målade kärleken.
Du målade dig själv och du målade mig.

i mig

2017-08-23

i mig

det var så länge sen
jag kallade dig
min vän

bakåt ser allt mörkt ut
trötta ögon blickar utåt
i blindo

just här lyser det
just nu lyser det
inte mitt lilla ljus

förkolnad
utbränd
slut

mitt liv
fast insnärjt
ett stort ego

döende
flämtande
mitt lilla ljus

eldar du mig
tänder du mig
värmer mig

ingen liten eld
inget flämtande
rent starkt ljus

upprättelse
jag inte förtjänar
gråtandes

kärlek
du älskar mig
gråtandes

tar jag emot

eller återföds

på nytt
som så många gånger
förr

ingenting finns kvar
av mig
du lever

i mig