Alla inlägg av andreas

2019, Ambivalens, Avstängd, Rädsla, Saknad, Sorg

Snirklar

Lämna en kommentar

20190402

Snirklar

snirklande känslor vadar i det förflutna
drunknande sorger förlorade för alltid
glädjen ligger i skönheten
den sanna glädjen
snirklar

en frid kryper upp från ingenstans
några tårar står i vägen och får flytta på sig
varför – hörs en röst säga
lyssnar noga
hör ingenting

det släpper, ger efter
rycker som små skakningar
sakta
och så står jag här
naken igen

gråten lever sitt eget liv
eller så har den dött
så jag släpper in dig, igen
rastlös
elller ska det bara vara så

snirklande känslor vadar i det förflutna
uppspolad på land
glädjen ligger på stranden
den sanna stranden
snirklar

2018, Förtvivlan, Förvirring, Maktlöshet, Panikångest, PTSD, Själviskhet, Smärta, Trauma

Snälla

Lämna en kommentar

20181201

Snälla

måste skriva, måste
annars tar den mig
ner i evigheten
ändlös smärta
utan slut, lidande efter lidande
sitter ihop
förvridna cirklar

kroppen värker
blöder redan
små sprickor
hostar trött
utmattat läte

inget var som förr
halvsanningar
vansinne förvridet i högmod
en förlorad orkester
jag har spelat för mig själv
underhållt

vaknar upp så sakta
fast längtar tillbaka
det var bättre förr
fast jag kunde inte stå kvar
medsvept i ögonblick
utkastad, jagade
trygghet blev en framgång
framgång blev en jakt
jakten fick vittring

min själ flyr undan
skriken om natten
blundar men hör ändå
kämpar emot
förlorar
omöjligt
kan inte besegra mig själv

så sjunger jag för dig
ber inte om något
bara skriker
som ett barn
vilsen i natten
finner ingen rättvisa i det
förtjänar det inte
men ändå

Ångest, Rädsla, Rastlös, Smärta

Snälla / hör min bön

Lämna en kommentar

Snälla / hör min bön

Jag nyper mig själv när jag slagit i tån.
För att fördela smärtan.
Jag svälter mig själv när jag saknar dig.
För att fördela smärtan.
Det ena värre än det andra.
Vad gör det när jag ändå ska dö en dag.
Vad är smärta i jämförelse med dig.
Du, vem är du, ser du dig själv.
Du straffar mig och njuter, du är hemsk.
Jag blöder för dig, är det inte nog.
Förstår du inte att jag gett dig mig själ.
Jag har gjort upp med satan.
Själen är din.
Jag gav mig till Gud och svek.
Jag sålde mig till satan och bad Gud om nåd.
Jag ger mig nu till dig.
Du den enda som står mitt emellan, du som ensam kan rädda mig.
Jag har ingen värdighet, jag är ingenting.
Inte kan det tynga så hårt att ta mig till dig.
Jag är sjuk jag är svag jag är tom.
Jag ber dig.
Älska mig!?.

2019, Liv

Solan på Torpet

Lämna en kommentar

20190928

Solan på Torpet

ben som förut bar
har fått en ful ovana
utöver sviktande leder
viker och kränger sig

viljan vilar i samma hjärta
upplever soluppgången nu som då
kroppen ger vika för gravitationen
finner ingen tröst fast viljan lever kvar

ålderdomen pressar viljan tillbaka
ödmjukhet dess frukt
ett ömt tänkande om de som ännu
spritter av hopp och liv

så ser livet tillbaka på sig själv
rynkor rymmer två pigga blå
ångrar smått de misstag som begåtts
bävar inför dem som aldrig gjorts

2019, Kapitulation, Kärlek, Saknad

Solen

Lämna en kommentar

20190401

Solen

solen
skinandes bakifrån
skuggor kastas framför

närheten sträcker på sig
når inte fram
en silhuett

motljus
bländande framträdande
dansade förbi

nära var du
en längtan belystes
kastade sin skugga

kvar står tiden
stilla
i väntan på

natten
värmer inte
kastar ingen skugga

mörkret påminner
väldigt bekant
men också om

gryningen
allt som dog bort med dig
skuggorna dansade in natten

suddades ut
bleknade
inför det nästa stora

solen
skiner bakifrån
vänder mig om

Kärlek

Solen då och nu

Lämna en kommentar

1997-04-09

Solen då och nu

Som om jag såg på solen för första gången i mitt liv.
Full av liv och energi,
så vacker och strålande,
underbar och varm.
Fångar hela mitt intresse och gör mig allt mer nyfiken på detta ljusfenomen.
Liv som inspirerat till att vilja leva.
Energi som ger mig styrka.
Skönhet som får mig att känna mig vacker.
Strålande från en källa som aldrig ser ut att kunna sina.
Underbar och sann,
så sann som den som är en ängel kan vara.
Och varm,
en värme som säger mig att livet kommer att var för evigt och för alltid fyllt av kärlek.
Som om jag såg på solen för första gången mitt liv,
så ser jag på dig.
Du är min sol och du ger mig allt som en sol kan ge.
Min ängel och min älskade.

Till Cattis

Okategoriserade

Solrött äpple

Lämna en kommentar

1997

Solrött äpple

Jag bodde i grottan och du lockade mig ut.
Det tog tid att vänja mina ögon vid det starka ljuset.
Skuggan var min vän och den vakade över mig,
nu ser vi efter varandra.
Som ett sött äpple är du det godaste för mig,
så söt och fuktigt friskt.
När skuggan är borta och du är hos mig så lyser ljuset och du strålar mot mig och äppelsötman mustar i munnen.
Skuggan höll mig vid liv och gav mig trygghet i form av mörker.
När jag ser framåt ser jag ljus men när jag ser på mig själv så ser jag skuggan smyga på marken.
Tittar jag ned för länge så skymmer ljuset och äppelmusten övergår till en snedvriden citrons beska smak.
Jag blir lurad att bita i frukten och mörkret får mig i sitt grepp.
Du finns där,
jag häpnar för mig själ,
jag ser dig som ljuset och vet vart jag vill komma,
jag måste gå dit själv,
för hur du än lyser och vill vara min sol så är skuggan min och jag måste lära mig att hålla skuggan på marken och inte låta den glida upp och ändra min smak.

Till Cattis

2019, Kärlek, Saknad

Som du

Lämna en kommentar

20190921

Som du

trodde jag kunde leva utan dig
det var innan jag såg himlen
natten ligger närmre här
ingen får stjärnorna att verka så nära
som du

har inte sett dig för sista gången
men vi har börjat säga adjö
jag packar lite smått
förbereder mig på slutet
som du

gråter en skvätt
kommer inte mycket
hoppet håller tillbaka
längtar förgäves efter en fortsättning
som du

lider i min ensamhet
fast allt du är är runtomkring
ser dig vart jag än vänder mig
dina dofter påminner om allt
som du

tog med dig när allt spolades bort
det vackra rann iväg
lämnade det fula naket kvar
fast så mycket skönhet finns ännu kvar
som du

ligger med mitt hjärta i dig
ömmande och osäkert
svårt att veta vad som är rätt
finns det något lika vackert för oss
som du

njuter av den tanken
att få vara tillsammans igen
inte just här men någonstans
högre upp, alldeles ensamma
som du

för evigt står du kvar
långt innan jag föddes
ännu längre efter jag gått bort
skönhet som kärleken slingrat in sig i
som du

så här ligger jag
ensam fast nära
sjunger mitt farväl i natten
ser det vackraste glimma i skyn
som du

1998, Ångest, Kapitulation

Som en aning

Lämna en kommentar

1998

Som en aning

Som en aning
Jag springer förbi
Som en varning
Jag springer förbi
Som en känsla
Jag springer förbi
Som en rädsla
Jag springer förbi
Som ångest
Jag springer förbi
Som smärta
Jag springer förbi
Som smärta, smärta
Jag funderar, och springer förbi
Som smärta, smärta, SMÄRTA!
Jag stannar upp
Jag tänker;
Viken orättvisa,
vad är fel,
vem har gjort något,
varför jag,
varför så ont,
vad händer,
vad ska jag göra?

2019, Ångest, Avstängd, Beroende, Bitterhet, Deprimerad, Förnekelse, Förtvivlan, Förvirring, instängd, Kontroll, Lidande, Oro, Rädsla, Rastlös, Skam, Skuld, Smärta, Sorg, Stress, Uppgivenhet, Utbrändhet, Vansinne

Som en pinne

Lämna en kommentar

20190714

Som en pinne

hoppressad
glödande
svidande

andnöd
andfådd
andan i halsen

eller under halsen
det verkar ha fastnat där
och fast sitter det, ordentligt

svart och mörkt
glödande röda ögon
slingrande svans

sura rapar
taskigt oljud
knappast befriande

all oro
samlad på ett ställe
älskar dig

saknar det som var
saknar mig
saknar dig

hann aldrig gråta
fick ingen chans
stoppade in min i någon annan

blandade tårar
äcklig cocktail
besk och bitter

spykänsla i munnen
sur saliv
spänd som en pinne

spänd som en pinne
fast på fel ställe
allt blev så väldigt fel

2019, Olycka, Smärta, Sorg

Sommarsnö

Lämna en kommentar

20190811

Sommarsnö

snöflingor frusit sig fast
mitt bröst isande stelt
kargt och kalt
fast mitt i sommaren

sjunger för dig
för min egen skull
vill inte behålla
rädd att släppa taget

ger uttryck i natten
stjärnor fångar min sång
vill inte åldras
inte hålla fast vid något

tryck över bröstet
värk i min kropp
ingenting så vackert
drömmen om dig

fäller drömmar
saknar det förlorade
döljer mig för verkligheten
gömmer sanningen djupt

blir gammal över natten
vaknar stel och kall
snöflingor frusit sig fast
mitt i sommaren

2001, Sorg

Sorg

Lämna en kommentar

2001-06-25

SORG

Det kommer som kall svett, rinnandes nedför mitt frusna hjärta.
Smyger sig in i varje vrå av kött och blod.
Den isande massan byggs på för varje droppe av kall smärta.
Snart är mitt hjärta bara en kall stor isande klump i mitt bröst.
En sorg har lagt sitt rede i mitt inre.
Den svartaste av alla fåglar som cirkulerar på himmelen bjöd jag in till mig för att ge värme och trygghet.
Jag trodde jag var stark, trodde jag kunde. Nu vet jag hur fel jag var.
Den svarta fågeln som var du fick mig att vilja ge dig det livet lovat att ge, -kärleken.
Men jag hade inte den förmågan.
Jag dör med dig.

1997, Smärta

Spegelbilden

Lämna en kommentar

1997

Spegelbilden

Det smärtar mig att se dig.
När jag ser hur illa jag har låtit dig fara,
hur lilla jag har vårdat dig.
Jag ser smärtan i ditt ansikte.
Det hugger i mitt hjärta för jag vet att du inte förtjänar det.
Jag vet att jag borde behandla dig bättre,
ändå kan jag inte låta bli att ge dig smärta.
Allt detta trots att vi är ett.

2019, Kamp

Springer till

Lämna en kommentar

20191213

Springer till

framåt utan att se bakåt
inga blickar åt sidan
varken ner eller upp

fokuserar med risk för att stirra
ingenting blir bättre
ältandet ger ingen näring

bara rusa med det lilla i famnen
ett steg i taget
ser fram emot något nytt

glömmer allt jag lämnar
tappar ett helt liv på vägen
behöver heller ingenting av det

själva kampen tar mig vidare
tro hopp och kärlek
springer inte bort

2019, Okategoriserade

Spåren suddas bort

Lämna en kommentar

20191104

Spåren suddas bort

där stod hon
famnen full av brustna löften
fallna kyrkklockor skrapades av vinden
utan klang
långt bort
utan sång

och så fann jag dig
utan att finna
bara hitta

bortkastad
försakad
ett liv fullt av fullbordan
av fel sort

så gråter du i min famn
ack du arma
suger i dig all värme du kan få
fast ändock
högst tillfälligt

ser jag dina fotspår
sakta försvinna
sanden kastas av vinden
din skepnad sugs upp av natten
horisonten är åter stilla

2018, Förändring, Frigörelse, Hat, Hopp, Ilska

sssscchhyy bang bang bang

Lämna en kommentar

20181019

sssscchhyy bang bang bang

Det var så det var sagt
löften lovade om natten
ingen säger något
låt det vara tyst
sssscchhyy

Lögnen låg som ett mörker över sanningen
heltäckande matta av tystade minnen
passande tyst
passande för de skyldiga
sssscchhyy

Välmöblerat
ljudlös matta som fångar sanningens decibel
golvet täckt
väggarna
en madrasserad cell
sssscchhyy

Instängd, fastkedjad
som ett ludd som fastnat i fiberen
intrasslad i osynliga trådar
bekvämt uppfångad
för andras skull
sssscchhyy

Ilskan knackade på dörren
alla satt tyst och blundade
blundade med både ögon och öron
ilskan överröstade tystnaden
ilskan hördes över lögnen
sssscchhyy

Kärleken krossades
tilliten utnyttjades
tron bedrogs
hoppet förleddes
hjälpen tystnade, sorgen kördes ner i halsen
sssscchhyy

Hela huset var tyst
knäpptyst med matta täckande varje vägg
ingen rörelse
anpassade till det onaturliga
stilla utan känslor
förlorade
sssscchhyy

När ilskan knackar på dörren
den tunga dörren sparkas snart in
ljuset kommer snart in
ilskan kan inte tystas, inte luras
ilskan kommer med vreden i hand
och i fot, sparkar på barrikaden
bang bang bang

Hatet väller upp från rummets fyra hörn
välkomnar ilskan i dörren
allt vad gott och ljust är
krossades av hatet
föraktet åt upp allt det fina
bang bang bang

Förakt och hat springer mot dörren
håller emot, barrikaderar
det har funkar förut
förnekelsen har kvävt allt
vävt in det i den tysta mattan
bang bang bang

Det ger vika
hatet spricker
föraktet blommar ut
förnekelsen löses upp
sanningen gör entré
bang bang bang

Ilskan står i dörren
ett splittrat hav av oreda
barrikad krossad över hela rummet
dörrar och karmar hänger på sned
ilskan står i rummet
ett vrål från själens djup
bang bang bang

Från djup där tanken sällan går
själens reaktor, atomic bomb
explosion av liv
överlevaren är arg
ilskan gör rent hus
bang bang bang

2019, Ensamhet, Kärlek, Saknad, Sorg

Stillsam

Lämna en kommentar

20190906

Stillsam

tystnaden rullade in med natten
la sig som ett täcke över dagens resonanser
kvävd av saknaden blev tystnaden för tyst
en liten melodi från den minsta högtalare
smått stillsam men ändå tillräcklig

så bröts saknaden ner bit för bit
toner som seglade ut över nattens ocean
inträngd med andnöd, förlorad evighet
ensam med klockspel från djupen
tystnaden kom smygandes om natten

mitt i allt stod du
en liten melodi från mindre element
ingen kraft att spela bort dina toner
en klyfta mellan stillheten och strömmarna
dock för liten att krypa in i

lyssnar efter något
något som kan föra vidare
men står ändå kvar
släpper inte taget
lyssnar ännu en stund

förlorad i minnen men utan hopp
stretar emot avsaknaden av ljud
spelar lite till, det värmer gott
en liten melodi från den minsta högtalare
smått stillsam men ändå tillräcklig