Kategoriarkiv: Frigörelse

2018, Förändring, Frigörelse, Hat, Hopp, Ilska

sssscchhyy bang bang bang

19 oktober, 2018 andreas Lämna en kommentar

20181019

sssscchhyy bang bang bang

Det var så det var sagt
löften lovade om natten
ingen säger något
låt det vara tyst
sssscchhyy

Lögnen låg som ett mörker över sanningen
heltäckande matta av tystade minnen
passande tyst
passande för de skyldiga
sssscchhyy

Välmöblerat
ljudlös matta som fångar sanningens decibel
golvet täckt
väggarna
en madrasserad cell
sssscchhyy

Instängd, fastkedjad
som ett ludd som fastnat i fiberen
intrasslad i osynliga trådar
bekvämt uppfångad
för andras skull
sssscchhyy

Ilskan knackade på dörren
alla satt tyst och blundade
blundade med både ögon och öron
ilskan överröstade tystnaden
ilskan hördes över lögnen
sssscchhyy

Kärleken krossades
tilliten utnyttjades
tron bedrogs
hoppet förleddes
hjälpen tystnade, sorgen kördes ner i halsen
sssscchhyy

Hela huset var tyst
knäpptyst med matta täckande varje vägg
ingen rörelse
anpassade till det onaturliga
stilla utan känslor
förlorade
sssscchhyy

När ilskan knackar på dörren
den tunga dörren sparkas snart in
ljuset kommer snart in
ilskan kan inte tystas, inte luras
ilskan kommer med vreden i hand
och i fot, sparkar på barrikaden
bang bang bang

Hatet väller upp från rummets fyra hörn
välkomnar ilskan i dörren
allt vad gott och ljust är
krossades av hatet
föraktet åt upp allt det fina
bang bang bang

Förakt och hat springer mot dörren
håller emot, barrikaderar
det har funkar förut
förnekelsen har kvävt allt
vävt in det i den tysta mattan
bang bang bang

Det ger vika
hatet spricker
föraktet blommar ut
förnekelsen löses upp
sanningen gör entré
bang bang bang

Ilskan står i dörren
ett splittrat hav av oreda
barrikad krossad över hela rummet
dörrar och karmar hänger på sned
ilskan står i rummet
ett vrål från själens djup
bang bang bang

Från djup där tanken sällan går
själens reaktor, atomic bomb
explosion av liv
överlevaren är arg
ilskan gör rent hus
bang bang bang

Facebook

Twitter

1997, Frigörelse, Tänkvärt

Stå stilla

17 december, 2016 andreas Lämna en kommentar

1997

Stå stilla

En vilsen vandrare på den rättfärdiges väg,
inte bara ett utan många steg på stigen utan mål.
Långt bort utan kontroll,
vilseledd av onda lögner och krafter fulla av svek.
Där lögnen är det enda rätta och kärleken framstår som något ouppnåeligt och alldeles för krångligt för att locka.
Makt över andra skänker kraft och gör härskandet till en kamp mot friheten.
Medmänniskor som styrs av de maktlystna svaga människorna fulla av fruktan för kärleken.
Dessa svaga maktlystna människor som tror sig göra rätt när de fattar beslut,
högt över de kämpande människorna.
Slavar, förslavade går de vilsna mot döden på de rättfärdigas väg lockade av materia som inte innehåller mer glädje än ett tomtebloss för ett barn.
Endast genom att stanna upp och se sig omkring kan man få kraften och visdom och med dess hjälp hitta rätt stig,
den enda stigen,
olik för varje människa men ändå en stig som leder till den stora kärleken.
Tillsammans om vi alla vandrar på kärlekens väg blir vår styrka så stor att vi får makt att förgöra de slavdrivande onda människorna som styr våra liv högt ovanför våra huvuden.
Svårt,
svårare än du tror,
för att stanna upp och stå still är inte det enda som behövs för att överlista de maktlystna.
Vi måste se den väg vi vandrat och inse hur fel den varit,
se rädslan mitt i vitögat och kunna säga nej till lockelserna som de rättfärdiga styr oss med.
Om det synes svårt så är det inget jämfört med smärtan som kommer när det stora slaget kommer om din själ.
Klarar du av att se sanningen?
Sanningen är att du och ingen annan har vandrat din väg och hur lurad du än varit har valet alltid varit ditt.
En vilsen vandrare som vandrat på fel väg ledd av de rättfärdiga och maktlystna som stannade och såg rädslan i vitögat och vann kampen mot ondskan.
En vandrare inte längre vilsen utan full av makt och kontroll över sitt eget liv,
sitt eget liv och ingen annans!
Full av frihet och kärlek.

Facebook

Twitter

Frigörelse, Ilska, Rebel

Sätt prislapp på den om du törs

14 oktober, 2016 andreas Lämna en kommentar

2001-03-14

Sätt prislapp på den om du törs.

Sött syrligt, salt lakrits.
Godisbutiken bjuder på snask.
För 1 pund hektot.
Sött syrligt, fylligt fritt.
Blomsterängen bjuder på dofter.
Gratis.
Någon sa att det goda i livet är gratis.
Någon sa att den som delar med sig får mera.
Det har jag aldrig sett. Ju dyrare ju bättre.
Kvalitetstänkande. Inga kläder från UFF.
Bio bara 10 dollar.
Njutning för hela familjen i nästan två timmar.
Som hittat, vilken gemenskap.
Biomörkret.
Himlen är rik med sina miljarder stjärnor.
Stjärnor starkare än Hollywoods.
Gratis.
En skiva är billig, bara 20 euro, går att lyssna på 1000 gånger.
Nästan gratis.
En sång tillsammans, alltid ny, kan sjungas 10.000 gånger.
Gratis.
Sen har vi havet, stjärnorna, himlens moln, solen, skogen.
Gläntorna, ängarna, bergen, floderna, fallen, älvarna.
Vi har djuren, fåglarna, de vilda, de tama.
Vi har elden, vi har kniven.
Vi har tanken, den fria tanken, vi har fantasin.
Gratis.
Vi har varandra.
Vi har tillsammans.
Kärlek är gratis.

Facebook

Twitter

2018, Acceptans, Avsky, Frigörelse, Tomhet

Tomhet

2 oktober, 2018 andreas Lämna en kommentar

20181002

Tomhet

Elden har slocknat
brände jag mig?
borde veta men
känner ingen smärta
nu

Befriad
inget mer att säga
det blev tyst av sig själv
i mig
du fortsatte, högljutt

Tröttheten kom efteråt
ska sova nu
gå i ide
en längre tid

Andra kvinnor
du vrålade och tjöt
ekade i mitt huvud
överröstade min själ

Nu är det tyst
vill inte vara din resonans
missförstådd, missanpassad, misstrodd
loggade ut

Tog en ny lina, hakade på
stilla i djupet
dit jag aldrig nådde
med dig

Trött nu
utmattad
okej, det är okej

Kärlek och respekt
fast utan
kärlek och respekt
tomhet
bättre än motsatserna

Facebook

Twitter

2019, Avsky, Frigörelse, Ilska, Kontroll, Lidande, Rädsla, Smärta

Tusen gånger

19 juni, 2019 andreas Lämna en kommentar

20190619

Tusen gånger

tusen gånger
och tusentals gånger
kanske inte egentligen
men det känns så

jag öppnade lite av mig
och fick skäll av dig
att jag behövde
var inte ditt behov

flera tusen gånger
trettiotvå i alla fall
det känns
nuet är besläktat med evigheten

mitt inre andas
försökte få luft
tillsammans med dig
du gav mig en gasmask

orkar inte vara stor för dig
när jag inte får vara liten
ska masken dölja mina tårar
eller vill du bara inte se

tusen masker har jag burit
kanske fler
och det är sant
de ligger alla i en låda

ensamrätt att känna
den masken tog du
försökte tvinga mig
andas genom slang

jag måste få luft
kan inte vara med dig
tusen gånger har jag sagt det
eller några gånger i alla fall

tillräckligt för att du hade förstått
om du hade lyssnat
tusentals öron har du stängt
minst två mot mig

så jag andas bättre här
ilskan kan jag dela själv
förstår att du
aldrig ville se din del

tusen gånger fick du chansen
tusentals gånger blev du rädd
ingen är perfekt
vi sårar varandra

säkert tusen gånger till
sånt är livet
det går att älska
men att aldrig ha fel

inte en enda gång
bara tusentals rätt
på ett eget besynnerligt sätt
luften tar slut, går ut

tusen gånger gör jag slut
måste andas, få luft
varje minne av förhoppning skrotas
tusen och tusen gånger till

Facebook

Twitter

2019, Ansvar, Avstängd, Barn, Frigörelse, Hopp, Kärlek, Lidande, Lögn, Misshandel, Offer, Oro, Övergrepp, PTSD, Skam, Skuld, Smärta, Sorg, Styrka, Trauma

Tårar

14 maj, 2019 andreas Lämna en kommentar

20190514

Tårar

skäms på dig
jag såg mig själv
och samtidigt, grattis

plocka upp korset
fortsätt framåt, sluta lek
mitt eget ansvar

det handlar om kärlek
fast med annorlunda fokus
skam, mörkrets lilla as

det finns inget annat som biter
endast kärleken kan gå på vatten
ansvar för det som är rätt, sanningen

tar ansvar för skammen
gör om det till min skuld
och älskar dig i såren

djupa sår som jag själv gjort
fyllda av var; gul-grön skam
öppnar upp, mig för dig

sorgen rinner fram under ilskan
saltlösningen som tvättar rent
förlösande tårar

du gråter
jag gråter
diamanter av liv rinner igenom

sorgen sköljer bort skammen
klyver bitterheten
dränker ilskan

smärtan får komma ut
ansvar gav tårar
kärlek starkare än skam

Facebook

Twitter

2018, Frigörelse, Ilska, instängd, Lögn, Överlevare

Vargavinter

22 oktober, 2018 andreas Lämna en kommentar

20181022

Vargavinter

vargavinter, en evighet
under
begravd
inte i, utan
under kylan

en liten sfär
glipan mellan liven

vreden höll liv i hoppet
någorlunda
liv

överlevande
vriden måttstock
för vriden

nedkyld
som borttappad
fast kastad

kasserad eller komposterad
nyanser
lögner som begraver

tröttsamt länge
fast utan förruttnelse
vid liv
nedkyld

hettan bränner snön
lögnerna smälter bort
vårflod utan sorg
kommer senare
efter

de talar inte om den
bortglömd, förnekad
enklare så

liten blomma slår ut hårt
månens sken ger den liv
växer om natten
evig natt
vargavinter

Facebook

Twitter

2016, Förändring, Förlåtelse, Förvirring, Frigörelse, Harmoni, Kärlek, Maktlöshet, Smärta, Tröst

Vem kan man skylla på?

16 december, 2016 andreas Lämna en kommentar

20161216

Vem kan man skylla på?

Jag torkar sanden ur mina ögon, vinden har murat igen mitt fönster mot världen.
Återigen har dina stormar försatt mig i knipa då jag inte sökte skydd i tid.
Det svider och gör ont när jag försöker få synen tillbaka, jag skyller på dig.
Vem skulle jag annars skylla på?

Några liter tårar senare så har allt grus tvättats bort och jag kan se igen.

Jag ser på dig, med nya ögon
Tårar från mitt hjärtas djupaste brunn har tvättat dig ren.

Visst gjorde det ont, visst stormade det på riktigt, visst gjorde du mig illa.
Ska jag även skylla på mig?
Eller går det att gå vidare utan att skylla på någon alls?
Ibland blåser det upp till storm, kan jag leva med det?
Eller ska jag gömma mig i en grotta för evigt? undangömd från stormar.

Jag ser på dig, allt är stilla, du är vacker, du är skön. Du ler så harmoniskt.
Ler du mot mig? eller är du bara glad? Glad i dig själv.
Kanske var du rädd i dig själv?
Kanske var du arg i dig själv?

Jag ser med klara ögon, utan sand, utan storm.
Jag kommer ur mig själv.
Jag får insikt i mig själv.
När stormen lagt sig i mig så ser jag dig.

Varför gick jag in i stormen, varför gick jag in i dig?
Varför fick du inte storma i fred? Kasta din sand högt och lågt.

Jag är trött, en lång dag, en lång natt, en lång dag. En stormig dag.
Jag kurar ihop mig, under filten får jag vila. Stilla och skön är skymningen.
Jag låter dig vara, du är som vinden, blåser det upp så har jag min filt.
Nu är det stilla, men jag vilar ändå, jag är trött, det svider än i ögonen.

Du ler och jag ser att du drömmer. Du får låna min filt, det blir kallt om natten.
Själv går jag ut i det mörka okända, en vind nalkas, väntar på att släppas lös.
Det bubblar inombords, marken darrar och sanden förs upp i luften av strömmarna.

Jag står ensam, ingen ser mig, ingen kan få sand i ögonen. Jag släpper allt…

Stormen vrålar skoningslöst och vinden sliter tag i allt som sitter löst.
En filt fladdrar förbi.
Där står du.

Du torkar sanden ur dina ögon, vinden har murat igen ditt fönster mot världen.
Återigen har mina stormar försatt dig i knipa då du inte sökte skydd i tid.
Det svider och gör ont när du försöker få synen tillbaka, du skyller på mig.
Vem skulle du annars skylla på?

Facebook

Twitter

2017, Frigörelse, Lycka, Sanning, seger, Styrka, Tillit, Tröst, Vännskap

Vi brinner

22 januari, 2017 andreas Lämna en kommentar

20170122

Vi brinner

Jag gav allt jag kände till, allt gav jag
Jag vaknade upp, och insåg att jag sov
Nyvaken, omtöcknad och förvirrad,
så gav jag mer, gav allt
Jag gav upp

Jag är inte gjord för den här världen,
jag gav upp den här världen
Nu brinner en blå eld i mitt inre

Jag kan inte äta längre, inget smakar
Jag kan inte sova, jag längtar inte bort
Det brinner i min själ

Vart jag mig vänder står min lycka i Guds händer
Det som smakade smakar inte längre
Det som syntes gott, ser inte lockande ut
Allt sliter i mig som om vore det en pina och tortyr

Jag längtar inte tillbaka
En ny smak har gjort entré i min mun
En ny syn lockar mitt inre öga
En ny ton sköljer över mina öron

Det är inte den här världen som berör mig längre
När jag försöker äta, se och höra så är det som sand
Sand och rök i mina sinnen, ingenting får fäste
Min själ har frigjort sig från kroppen
En annan hunger har tänts i mitt inre

Världen brinner upp
Endast en blå låga står kvar och brinner stadigt i mitt inre

Det brinner en blå låga i min själ
Ljuset lyser upp och ger vila åt alla mina sår,
alla mina sår får frid och världen väller ur mig
Som ett vattenfall kastar jag mig utför livets klippor

Jag lever för din skull, jag kan bara ge,
kan bara ge
Att ta, att suga i mig, det smakar så illa,
smakar ingenting

Jag vill bara en sak
Jag längtar bara efter en sak
Jag ser bara en sak
Jag kan bara en sak
Jag hör bara en sak
Jag vet bara en sak

Att du ska fatta eld
Att allt ruttet ska brinna upp
Att din värld tar eld och befriar dig
Att du får känna kärleken välla ur ditt inre
Att du som en vulkan väller av Guds ord
Att du får ge, ge upp så du kan ge

Vi brinner tillsammans och lyser i mörkret
Som söner och döttrar brinner vi
Ljusets barn

En blå eld brinner och sprider sig

ohämmat

gränslöst

farligt frigörande

Vi brinner tillsammans

Facebook

Twitter