Kategoriarkiv: Frihet

2019, Andlighet, Barn, Frihet, Gemenskap, Gud, Harmoni, Kärlek, Liv, Tillit, Tro, Tröst, Trygghet, Vackert

Annorlunda

Lämna en kommentar

20190924

Annorlunda

det känns annorlunda
när det inte gör ont
bara lite smärta här och där
som ebbar ut
även det rinner av

varför tog du sån tid på dig
jag har väntat så länge
längtat efter dig
som jag inte riktigt trodde fanns
men hoppades

får jag vara med dig
nära, i din famn
kan du hålla mig
ömt och hårt
andas ut djupt och långsamt

hemmavid
den djupa känslan
rotad i myllan
näring från evigheten
underjordiska strömmar

här stannar jag kvar
jag vet att jag måst gå
någon gång men inte just nu
bara vara i allt som du är
så slappnar jag av

drömmer mig bort
fast drömmen tar mig tillbaka
en plats där allt började
tillbaka till dig
vacker i stillheten

så enkelt
vansinnigt enkelt
därför går de flesta förbi
ett helt liv utan mening
en död utan slut

här ligger jag
en annan sorts evighet
där allting började
föds jag på nytt
det känns annorlunda

Förändring, Frihet, Gemenskap, Hopp, Kärlek

De tre kvinnorna i mitt liv

Lämna en kommentar

2001-01-07

De tre kvinnorna i mitt liv

Det var en gång för länge sedan ett fult och elakt troll.
Surade och tyckte synd om sig själv gjorde detta troll.
Han satt under sin bro och surade i sin ensamhet.
Bron som var vägen mellan döden och födseln.
En vacker dag kom den stora kvinnan i mitt liv gåendes över bron.
Då sa trollet – vem är det som besvärar mig med sina steg.
Det är jag, den stora kvinnan i ditt liv, sa kvinnan och såg frågandes på trollet.
Trollet röt och bad henne dra åt helvete, brons andra sida.
Så en annan vacker dag kom den mellanstora kvinnan i mitt liv gåendes över bron.
Vem är det som besvärar mig med sina steg? Sa trollet.
Det är jag, den mellanstora kvinnan i ditt liv, sa kvinnan och såg frågandes på trollet.
Trollet röt och bad henne dra åt helvete, brons andra ände.
Så satt trollet där ensam och svor över den svåra bron han inte kunde komma över när det plötsligt kom ytterligare en kvinna över bron.
Hon var mycket liten och gick inte utan kröp fram.
Därför såg trollet henne inte riktigt för fötterna lämnade inget ljud ifrån sig. Därför kom den lilla kvinnan i mitt liv mycket nära trollet innan han såg henne och frågade.
Vem är du på min bro, vem är du som vågar besvära mig.
Men den lilla kvinnan i mitt liv sa ingenting för hon inga ord ännu kunde. Hon bara tittade på trollet mer stora ögon.
Då gjorde det så ont i trollet att han sprack. Kött och tjock hud flög ned i floden och ensam kvar mitt på bron stod jag. Ensam kall och utan mitt hårda förtrollade trollskinn.
Jag tog upp den lilla kvinnan i min famn och ropade efter den stora och den mellan stora kvinnan att; snälla kom tillbaka.
När de två andra kvinnorna såg att trollet var borta och där istället stod den unga mannen som de gett sig ut att leta efter så blev de glada och vände om.
Tillsammans gick de alla fyra mot brons första sida.
Bort från döden och mot födseln av det nya.
Jag och de tre kvinnorna i mitt liv.

2019, Frihet, Harmoni, Kärlek, Lycka, Säker, Vila

En dag

Lämna en kommentar

20190913

En dag

utrotningshotad flyktig förgängelse
bortrövad försvunnen mytomspunnen
trodde för evigt att mörkret gjort entré
aldrig mer skulle kärleken spira
mitt hjärta

en skog av lögner
grenar som piskade dag som natt
törne rev och slet upp min hud
irrat omkring naken, täckt av levrat blod
en dag ljuset

en dag i ljuset
omfamnad av värme
så sjönk jag ihop
blev liten i din famn
en dag

Äventyr, Förändring, Frigörelse, Frihet, Glädje, Mod, seger

En dag i taget

Lämna en kommentar

2016-11-15

En dag i taget

Jag sökte dig och förlorade mig
Sprang efter pengar och blev fattig
Tränade och tappade hälsan
Gav trygghet och förblev rädd
Stressade och hann ingenting

Jag tittade på livet och tänkte att snart är det min tur
Målsättningar som bara drömdes
Jag behövde alltid mer för att nå fram
Fruktan flyttade alltid på behovet
Ju närmre jag kom ju svårare blev det

Mina idéer blev större
Behov växte till kolosser
Omständigheter kvävde drömmar
Svårigheter förlängde lidandet
Snart blev aldrig närmre än nästa dag

Till slut mötte jag min egen skugga
Jag ropade till mig själv från min egen ungdom
Mitt hjärta slutade slå för mig
Drömmarna blev dimmor
Förhoppningarna frös till is

Jag såg mig omkring
Överallt förvirrade människor
Så rädd att min dröm inte skulle bära
Livet tog slut när jag tog kontrollen
Överrumplad av ödet gav jag upp

Ett stort steg fram
Tvivel och fruktan åkte som skidor under mina fötter
Modet kom från ovan
Stora steg framåt utan att se mig om
Allt fick vara som det var utan min kontroll

Jag började vara den jag är
Jag skrev de böcker jag hade till världen
Berättade mina historier för alla som ville lyssna
Det gick inte som jag hade tänkt mig
Så jag sluta tänka mig och började leva istället

Det blev så mycket bättre
Så mycket lättare att andas
Allt lyckades utan min kontroll
Mina ansträngningar försvann
Jag litade på att drömmen var sann

Jag slutade göra och började vara
Släppte allt och vann ännu mer
Förlorad och utan förstånd gick jag i mål
Målet var redan inom mig
Allt jag drömde om var allt jag tappat på vägen

Nu ler jag mot livet och livet ler tillbaka
Jag gömmer mig inte i skuggorna har inga hemliga planer
Allt är öppet för den som gör så att drömmar blir till verklighet
Mitt hjärta sjunger och universum håller takten
Jag är den jag var skapad till att vara

Universum speglar sig i mig och jag ger uttryck för evigheten
Kärlek är den melodi som harmoni sjunger
Jag äger inget och har allt jag behöver
Friheten är vidsträckt som öppna ängar i min själ
Dröm och liv är sammanflätade med verkligheten

Att ge upp och ta en paus var första steget
Att lyssna och vara sann en god fortsättning
Att tro och våga gå rakt igenom fruktan förändrade allt
Att vägledas av min egen sång en fulländning
Att foga mig under lydnad och leva för livet var frihetens seger

En dag i taget
En dag i taget
En dag i taget
En dag i taget
En dag i taget

1995, Äventyr, Dröm, Frigörelse, Frihet, Harmoni, Liv, Lycka, Sanning, Skönhet, Tänkvärt, Trygghet

En fästning av illusioner

2 kommentarer

1995

En fästning av illusioner

Ett slott.
Det skulle bli ett slott, ett stort praktfullt slott.
Ett slott med många salar.
Varje sal med sin egen stil, sin egen ton.
Eller varför inte en egen färg.
En egen färg.
Och massor av hyllor, hyllor och krokar.
Hela väggarna prydda av saker som hänger på hängare eller krokar.
Saker från alla jordens hörn.
Ett stort museum,
det skulle bli som ett stort museum fyllt av märkliga och beundransfulla pjäser.
Tavlor, pipor, foton, handarbeten och alla möjliga förundransvärda föremål.
En hel vägg som en stor bioduk med en stor soffa att lägga upp benen i.
Där skulle man kunna sitta och se på de bästa sekvenserna ur livet.
Återuppleva, spola tillbaka och pausa.
Och slottet skulle vara fyllt av gröna växter,
stora grönskande växter med stora färgglada blommor.
Jag letade och letade men hittade inget slott som passade och tro mig jag letade, Paris, New York, Stockholm, Amsterdam, Reykjavik, Istanbul och Sidney men ingenstans hittade jag ett ställe som passade.
När jag slutat leta så satte jag mig ned, j
ag bara satte mig rakt upp och ned.
Och efter att jag suttit ett tag så började jag se var jag var någonstans.
Jag satt ett tag och började plötsligt förstå var jag befann mig.
Jag reste mig upp och började se mig omkring.
Åt varje håll jag tittade såg jag något nytt,
en otrolig djuphet i väggarna,
en tredimensionell tavelklädd vägg,
jag kunde inte se mig mätt på väggarna men rörde ändå blicken uppåt, upp mot taket.
Det var som av tusen färger ett skiftande hav av färger,
det var taket.
Och små stigar överallt.
Livets små stigar,
det var bara att följa en stig och ville jag stanna var det bara att stanna och ville jag backa och byta stig så var det också alldeles lätt.
Och så mycket blommor,
så väldigt mycket blommar och grönt.
Jag hade äntligen hittat mitt slott.
Jag satte mig ned igen och lät blicken vandra från det ena föremålet till det andra.
Jag hade hittat mitt slott.
Och däri, mitt oändliga museum.
Det är så skönt att vara i skogen.

1997, Frihet, Liv, Lycka, Natur

Faran i natten

Lämna en kommentar

1997

Faran i natten

Jag sitter på en sten med fötterna i vattnet.
Jag har vadat ut i natten för att spegla mig i månskenet.
Jag njuter av stillheten som råder under spöktimmens gång.
Så tyst, så vackert.
En skog runt omkring speglar sig i det klara vattnet.
En uggla hoar och bryter tystnaden med sitt spöklika läte.
Det går som kalla kårar på ryggen och jag drar upp fötterna ur vattnet.
Jag njuter av faran som inte finns.
Det är en härlig känsla att känna skräck utan att ha något att frukta.
Jag kontrollerar min rädsla och lyssnar in i skogen efter smygande steg.
Det är tyst och stilla, kusligt tyst.
Jag ser upp mot månen och fängslas av det vita skenet,
kan nästan höra en varg yla på en klippa långt borta.
Jag sticker ned fötterna i vattnet igen.
Det är ljummet och skönt och det får mig känna hur kylig nattluften är.
Det börjar närma sig slutet av spöktimmen,
det är dags att gå hem.
Snart,
inte riktigt än,
det är så härligt att känna rädslan för det som inte är farligt.

2001, Frihet, Hopp, Längtan

Frihet

Lämna en kommentar

2001-06-12

FRIHET

Ordet som är på tapeten, fri och het – frihet.
Fri som fågeln som kastar sig i vindens virvlar, en mästare i luftens element.
Eller fri som hjorten i skogens djupaste hjärta.
Var är människans fria plats?
Om inlåst inte fanns skulle då frihet existera?
Om tiden inte fick stå still och samlas i hjärtat som en översvämmad damm?
Skulle då friheten vara lika vacker?
För vad gömmer sig i tankarnas vrår och skrymslen om inte längtan efter det som inte är.
Kan man då säga att den som spar på sitt liv väntar på frihet?
Att den som längtar i evighet lär sig som ingen annan vad frihet egentligen är.
Eller är livet bara ett slöseri på tid där frihet aldrig blir till?
Kan man vara het utan att vara fri?
Fri i sinnet är dock inte det samma som fri i kroppen. Sinnet kan vara fritt där kroppen är inlåst.
Och tur är väl det!
För tänk om frihet inte är något man styr, om frihet är något man är.
Då vore det så otroligt onödigt att blockera sitt liv för att sedan släppa fördämningarna och låta friheten svalla.
För tänk om frihet är något som alltid finns, om man vågar släppa in friheten i sina tankar.
Som en oändlig kraft som alltid finns för det sinne som vill vara fritt.
Då vore det dumt att fördämma sitt liv för en högre njutning som ändå fanns där helt enkelt från början.
För kroppen är fri när själen är het och när det hettar i kroppen är själen fri.

Frihet, Lidande, Smärta

Frihet med varandra

Lämna en kommentar

2001-02-18

Frihet med varandra

Jag ser min älskade lida.
Så nära men ändå så onåbar.
Att förstå är att lida på avstånd.
Att vilja hjälpa är att lida nära.
Vad jag ser är inget, tomt och svart.
Ett härligt mörker.
Jag blir livrädd ofta, det kommer och går.
En spegelbild föreställer ofta samma person när jag tittar efter.
Men inte alltid.
Ibland undrar jag vem det är jag ser.
Att någon gjort större spår i mig än jag anat har jag förstått.
Jag vill hjälpa, jag vill förstå.
Längtar jag att få lida?
Vad är nära, vad kan jag nå?
Kan jag se mig själv och trygghet i samma person?
Ibland undrar jag.
Ibland ser jag ett härligt mörker.
Det kommer och går.
Du kommer och går.
Om du inte lider så får jag vara ifred.
Om du inte behöver hjälpa, inte förstå.
Ingen lider.
Ingen är nära, ingen är onåbar.
Vi är.
För att vi är.
Därför är vi.

2017, Frihet, Hopp, Tro

HOPP

Lämna en kommentar

2017-08-23

HOPP

jag vaktade något som jag inte ville ha
förblindad av smärtan
kramp, stel i sinnet
förlamad av fruktan

jag såg dig gå på vattnet
stormen la sig under dina fötter
jag försökte förstå
och kunde inte tro

en fasad av perfektion
regelverk av kontroll och disciplin
utbränd, förkolnad och trött
smärtsamma andetag mot slutet

jag kände dig vidröra mitt inre
du lugnade min ömma ångest
jag försökte känna
och började tro

allt jag byggt var lögner av glas
ömtåligt och skört för sanningen
krossad, splittrad
blev jag fri från mig själv

du tog plats i mig – ömhet
livet började med dig – kärlek
mitt sinne känner dig – trygghet
jag tror – hopp

Frihet, Kärlek, Säker

Jag ser murar

Lämna en kommentar

2001-01-03

Jag ser murar

Jag ser murar jag ser taggtråd.
Vart jag än ser så ser det omöjligt ut.
Ändå vet jag.
Blunda och vandra naken.
Elden bränner inte den som inte fattar eld.
Ser jag hinder är jag hindrad.
Ser jag dig är jag fri.
Det finns inget som kan hindra min väg
När jag väl tar mina första steg.
Ingen mur tillräckligt hög.
Ingen tråd tillräckligt vass.
Ty kärleken skingrar alla hinder.
Älska och du får se.

2018, Bön, Dröm, Frihet, Gud, Liv, Ordlekar

Jag är

Lämna en kommentar

20180204

Jag är

vad hände sen

såg du något av framtiden
blickade du tillbaka

eller var du bara här
helt stilla

Jag vet inte vem du är
ändå försäkrar jag dig

inget blod ska flyta baklänges
inget blod ska hoppa över ett slag

bakom hörnet finns ingenting
framför krönet finns ingenting
ingenting

där framme
möter
det som var

då och sen
i
mitten

mötet
här och nu

mitt emellan
backspeglar och framspeglar
ljuset bryts
där tiden står still

varken
fram eller bak
bara här
och nu

Jag vet inte vem du är
ändå försäkrar jag dig

här är nu
nu är här

2019, Andlighet, Ånger, Bön, Frihet, Gud, Kapitulation, Kärlek, Längtan, Liv, Tro, Tröst, Trygghet

Jesus

Lämna en kommentar

20190911

Jesus

mitt i allt valde jag dig
försökte få allt annat
stoppade i mig
matad med vad som helst

du är smal
din väg enkel
kunde inte se dig
ljuset gjorde ont

ville ha det jag kunde ta på
ville känna för stunden
vad som helst egentligen
allt annat än mig

om vishet är att testa alla fel
lärdom om vad som inte fungerar
en professor bland doktorander
hedersmedlemmen jag

ändå står du kvar
idag och imorgon
nåden värker i mig
kärleken öppnar upp

trötta leder får kraft
allt jag är sätts i rörelse
gråter för du är sann
förstår att jag alltid saknat

höll så hårt i världen
klämde sönder allt det fina
inget ömt kvar
stoppade i mig vad som helst

hittade flyktig trygghet
sprang efter den
fast du hela tiden stod stilla
med öppen famn

till slut förstod jag
att det alltid varit Du
det har alltid varit Du
släpper allt det andra

hemma nu
i din famn
öppnar mitt hjärta
blir äntligen mätt

2001, Ära, Envishet, Frigörelse, Frihet, Rebel, Säker

Liljekonvalj

Lämna en kommentar

2001-05-26

Liljekonvalj

I helvetet växer världens vackraste blomma.
I helvetets värsta stank doftar livets skönaste skapelse.
Det är just i helvetet hon kan växa.
Endast där kan hon ha sin färg, sin form, sin doft.
Utan att bli plockad.
I helvetet får hon vara ifred och kan blomma i sin frihet.
Så är det även med oss, människorna.
Vad förundrar mer än den ros av mask som sprängt en bit asfalt och blommar i gult mot den svarta hårda kontrasten.
Som blommor, kan vi växa.
Som blommor, kan vi vara starka.
Trotts motstånd hårt och segt som asfalt kan vi leva.
Så jag ber för oss alla.
Plocka oss inte där vi står. Vi växter för att vi lever och vi har var och en ett syfte.
Att dofta och visa vår skönhet, kanske just här, där vi klarar av det.

Till Pliten

Frihet, instängd, seger

namn lös

Lämna en kommentar

(namn lös)

En mur tillsynes orubblig. Sten och murbruk. Ogenomtränglig.
Atomfysikern skulle kanske se det annorlunda.
Atomer vibrerande på olika nivåer formar verkligheten och tolkar det jag ser, en mur.
Hög, tjock, lång, ogenomtränglig.
Kan min förmåga påverka dessa tillsynes overkliga, osynliga vibrerande atomer.
Tiden kan, det förstår jag.
Tidens kraft överstiger min förmåga med så storhet att jag endast på klockan tittar och ser min litenhet. Tiden kan nog få dessa atomer att vibrera på en annan nivå.
Men åter till mig. Med min förmåga vad kan jag förmå.
Detta hinder som står i min väg denna otroliga mur av instängdhet.
Jag ser mig om och går mot väster.
Jag gör det länge, väldigt länge det vet jag eftersom jag min klocka ser.
Jag lär mig en väg till murens slut.
Jag går lika länge, väldigt länge på andra sida muren.
När jag står på andra sidan där jag tidigare stod ser jag på klockan och förundras.
Förundras över att denna tid, denna tid som kändes så lång jämfört med tiden jag stod på andra sidan nu är kort, en kort tid.
Jag lämnar muren bakom mig och med ett leende går jag mot motsatt håll.
Jag ler för jag ser, jag ser ingen mur, jag ser ingen tid.
Jag tänker på min förmåga och tiden.
Kanske är jag inte så liten som jag tidigare trott.
Tiden tog inte hindret ur min väg.
Tiden gick mig jämfotes.

2019, Frihet, Glädje, Harmoni, Vackert

O-fas

Lämna en kommentar

20190210

O-fas

Det våras,
för vem då? sa du
räven smyger runt hönsgården
uppskrämda fjäderfän
tillika på helspänn

Sen kommer sommaren
men inte överallt samtidigt väl? sa du
åkrarna ligger under myllan
i väntan på plogens skära
en dovare doft från i fjol

Hösten brinner
menar du alla löven? sa du
lekande fötter vid strandkanten
skratt som stänker
skänker; glädje till barnen

Vintern har bitit sig fast
vem blev biten? sa du
löv med frostkant
en krona pryder marken
guld, rubiner, glittrar bakom diamanter

2017, Frigörelse, Frihet, Kärlek, Val, Vännskap

Själens djup

Lämna en kommentar

20171119

Själens djup

I det svindlande djupet
Blundar och faller inåt
Slaget är över, jag har sagt mitt
Trött i huvudet efter alla ord
Blicken blir mörk, ögonlocken tunga
Faller ner i det svindlande djupet

Kommer du tillbaka
Vad tar du med dig
Står du på min sida
Eller var sanningen för tung
Kan jag lägga mig här
Vakar du en stund

Allt har blåsts ut, jag är tom nu
Jag hoppas att du älskar mig

Fast du älskar även dem
Vilken fot ska du stå på

Faller du med mig
Eller står du kvar

Det är okej, jag förstår
Inte just nu, ge mig tid
Jag älskar dig
Stå kvar du, jag förstår
Jag kommer tillbaka
Du behöver inte ens vänta

Jag släpper även dig
Faller ner i mörkret
Djupt inom mig hör jag min själ
Jag är nöjd, belåten
En kärlek till mig själv stiger
Från det svindlande djupet

Utanför drar sig ljuden tillbaka
Ridån går ner och jag andas ut

Jag har satt up murar långt borta
De kommer hålla, andas ut nu

Nöjd och trött, tar jag sats
Faller ner i det svindlande djupet

Till min Bror

2019, Acceptans, Andlighet, Ensamhet, Frihet, Mod, Rädsla, seger, Tålamod, Tillit

Tomma ord

Lämna en kommentar

20190827

Tomma ord

tittade tillbaka på alla tomma ord
domedagsprofeten hade vältrat sig i mitt liv
det smärtsammaste var insikten
hela tiden jag, bara jag

ett snedvridet fokus
centrerat kring själv
lagom barnsligt blandat med oförstånd
men så beskrev jag också det onämnda

mörkret blev en vän
natten mitt ljus
rädslorna som band mig skingrades
kvar stod jag ensam

tittade tillbaka på alla tomma ord
domedagen kom aldrig riktigt fram
insikten var smärtsam
bara jag, hela tiden, jag

för så såg jag genom alltet
skönheten först
befäste mitt liv med druvor av guld
småningom sjönk solen

upp över mitt inre himlavalv
månen tändes i den mörkaste natt
allt fult och hemskt belystes
och där stod jag naken i min skam

där de flesta skyndar förbi
stannade jag upp
såg helvetet i ögonen
skräcken välde upp och tog över

tittade tillbaka på tomma ord
domedagen som hägrade
den smärtsammaste insikten
bara jag, hela tiden, bara jag

2019, Förälskelse, Frihet, Glädje, Tacksamhet, Vännskap

Underbara saker

Lämna en kommentar

20191115

Underbara saker

varför skrattar du
dansar naken i snön
gör så underbara saker

ingenting är som igår
morgonen brinner
varför är du så tyst
helt plötsligt

gåshud på dina armar
blicken vattnig under lugg
ser att du skakar

vet att du vill komma hem
saknar dig också
fast vi aldrig träffats

därför skrattar jag
dansar naken i snön
gör så underbara saker

2019, Dröm, Frihet

ute på havet

Lämna en kommentar

20191222

ute på havet

kvar på land
lämnade i fred
fått ge utrymme
över det mörka vattnet
svävar vi fram
bryter våg efter våg

ser inte tillbaka
blickar framöver
viden tar tag
både inre och yttre befäl
så sjunger havet sin sång
en galjon gungandes i fören

en kapten som styrman
flyter över vattnet
känslorna säger
alla svårigheter
och problem
finns bara på land