1998
Bitterljuv
Jag vill inte sluta nu
Vill inte börja älska du
Jag tog ett steg i går så rätt
Men du mötte upp så jävla snett
Så nu vill jag dig för alltid hata
Till och med vända på din gata
För att slippa se din fula kropp
Och att tränga ner det som vill komma opp
Vill inte få en spirande känsla av lust
Sist den tog all min must
Bättre hata
Även din gata
Än att behöva riskera
Att måst älska dig mera.
1996
Ensam i Åkern
Det är mycket fult att glömma.
Mig, bara för att jag mig ville gömma.
Jag är som ett litet barn,
och du, du är så stor.
Du skulle kunna vara min mor,
och jag ditt lilla flarn.
Som havret växer på sitt strå.
Kan du mig aldrig nå.
Så enkelspårig och dum.
Låser in mig på mitt rum.
Kanske jag dig saknar då,
tittar ut, står på tå.
Men saknar gör jag ej.
Jag bara hatar dig.
20191124
Om och Om igen
ältar det smärtsamma i oändlighet
tänker sällan på roliga minnen
världens sämsta DJ
bitterhetens platta har fastnat
ett hack mitt i hoppar åter till början
dags att lämna båset
låta någon annan ta över
det är ändå ingen som dansar
några få står ut, hänger i baren
hoppas på någon gammal klassiker
en ny hitt i bästa fall
vägrar ge upp
gör några moves ibland
kroppen stel så det gör ont
smärtan ses som stelhet
dålig DJ dansar sämre
skiter i
vad spelar det för roll
jag ville något annat
så vad spelar det för roll
bitterheten hoppar till igen
spelar upp skiten från början
20190911
Två nollor
ettor och nollor
den ena betyder allt
den andra ingenting
en självklar ordning
först den ena och sen den andra
kan bli hur stort som helst
men när den andra kommer först
ett slöseri
blir aldrig mer ändå
obetydligheter
svårigheter
eller vad det nu heter
du och jag dansar rätt illa
trampar på tår
snubblar
vem ska komma först
den som blir sist
förlorade allt
tävlar inte med
kämpar bara mot
två nollor blir ingenting
20190912
Varför
det svåraste som finns
något jag försöker svälja
för din skull
det betyder inget för dig
självklar för någon annan
extremt svårt för mig
orättvist kan man tycka
att du drabbades av mig
fast jag verkligen försöker
orättvist kan man tycka
att jag måste svälja
fast jag verkligen försöker
lyckas inte särskilt bra
det växer i munnen
växer hela tiden
i takt med att jag krymper
mäter upp med fel stock
tum mot centimeter
kanske kan jag inte
spelar ingen roll vad jag vill
hur mycket jag än försöker
fastnar alltid i halsen
tröttnar och spottar ut
dåligt bordskick
kan inte be dig om hjälp
det skulle söndra mer
läka mindre
får stå i min skam
men ska sluta ljuga
en dag i taget
20180812
Ändå
Vi drar inte jämt, vill inte åt samma håll
När jag ger vad du vill ha blir jag tom
Jag får vad jag behöver, någon annan stans
Det funkar i fantasin, på avstånd
Efter ett nära samtal om verkligheten
Dyker avstängdheten fram som ett lejon
Det finns ingen skönhet i missförstånd
Ingen kärlek i fruktan
Sött och salt, de går ihop, rätt balanserade
men surt och lent, det skär sig och smakar illa
Munnen full av damm
Avsmaken lämnar inte gommen
Varför bråka om det som är givet?
Är världen så trång att vi måste stå ut,
med oss själva, i relation till varandra
Jag vill verkligen inte
men vägrar att gå åt andra hållet
fruktan är större där
ensamheten skrämmer mer
Biter ihop, blodsmak i munnen
stänger av, anpassar, tappar mig själv
Vem är det som är envis?
Flera ton av tankar, tynger
Baxnar i ett träsk av feltolkade missförstånd
Livrädd att du ska komma med din armé
Överkörd och inte en smula lämnad kvar
Rånad på det lilla som fanns, det jag gett till dig
Inget skrämmer mer än hatet,
mörkret är svart där ljuset vänds åt andra håll
Fast inget som belyses förblir i skuggan
Ljuset förser sanningen med kraft
Sinnet som en fyr i natten
Visa på den rätta vägen, hur hård sjön än är
Jag orkar varken se eller blunda
Att tända i fyren gör ont
Sinnet som sover är tryggt i sitt ide
men fängslat lika så
Det är mörkt i en natt av alla andras fel
Den strimma av ljus, som ger hopp
är smärtsamt befriande i sin utmanande natur
Självrannsakan brinner i natten, visar vägen
Sanningen är att det är jag som lider
men skyller allt på dig
För det var någon annans fel, inte ditt, någon annans
Det går inte att navigera ett strandat skepp
Bitterhetens dyner suger fast i ett stadigt grepp
Jag varken vill eller kan
Böner hjälper inte en vilja som står fast
Strandad i bitterhet och harm
förlorad i förlisningens haveri
Omöjlig och oförmögen, utrustad med brister och sår
Förlorad i natten
Omkullkastad i stormen
Förlist på barbords sida, drunknandes i olycka
Ovillig, envis, bitter och tvärsäkert förnekande
Rättfärdigad harm som en dödens rock på din rygg
Passande hatt av hat
Spiken i kistan, rakt genom handen
Förblöder av ansvarslöshetens frånskyllan
Förtappad och förlorat hopp
Kraftlös, trolös och rånad på förstånd
Barskrapad
så gör jag det ändå
det går inte
jag gör det ändå
