Kategoriarkiv: Ilska

Kärleken som dödar

20181022

Kärleken som dödar

en oväntad vändning
fienden gav upp

sa att hon var min vän
helt plötsligt

alltid stått på min sida
huggit mig i ryggen

fienden i egna led
blind

omöjlig att se
kärleken som dödar

ljuset som bär mörker
förgiftad näring

envis ilska
min enda vän

taggarna utåt
ihoprullad

fienden är överallt
när hon inte syns

ett evigt skrik
var det av egen kraft

har Gud satt ner sin fot
eller öppnat sin hand

en oväntad vändning
fienden klev fram ur egna led

erkände sitt svek
helt plötsligt

alltid stått på min sida
huggit mig i ryggen

fienden i egna led
blind

omöjlig att se
kärleken som dödar

Lurar

20161212

Lurar

Ditt falska leende ekar tomt i det rum
som krossats av dina lögner
sönderslagen inredning,
allt hade ditt namn på sig
Graverat
Stökig oreda
och jag skyller bara på mig själv

Lurar du mig en gång så kan det vara otur
Lurar du mig två gånger så är du dum i huvudet
Lurar du mig tre gånger så är jag dum i huvudet

Jag vill att du lurar mig igen, eller
Kanske ska jag lura dig?

Hämnd smakar så sött på tungan
men är så bitter att svälja

det svider i magen

Himlen ropar på mig
men jag är upptagen

Ett litet hat har smugit sig in,
fått plats i finfåtöljen

Smög in på en gammal inbjudan,
listig liten rackare

Lurar jag dig en gång så har jag tur
Lurar jag dig två gånger så är du dum
Lurar jag dig tre gånger så är jag proffs

Den som betalar räkningen får lida

fram och tillbaka

Jag tar en springnota

Låt mig få besudla dig

Låt mig få besudla dig

Varför är du så snål?
Varför gläntar du din dörr?
Låter ljuset i en smal strimma rinna ut i mitt mörka rum.
Inte kan den tunna strålen mätta min hunger.
Är jag en varg för dina ögon? En ulv som skrämmer.
Du behöver inte vara rädd
Låt ditt ljus bränna min ludna kropp.
Tro på din godhet.
Tro på din styrka att rena.
Öppna din dörr och rena min själ från ensamhet och rädsla.
Låt mig naken få komma till dig.
Jag skänker dig i din renhet all den njutning min skam kan förmå att tänka ut.
Låt mig komma till dig och jag skall låta dig komma tills du inte tror att du kan komma mer.
Låt min smuts få ta dig ännu en gång, tills du ser att det du trott var omöjligt är verklighet.
Bränn mig.

Min lycka i dina händer

2001-04-19

Min lycka i dina händer

Sorgen stiger i takt med slussluckans sakta öppnande.
Jag dammen. Du öser över.
Mera, mera. Massor, massor.
Förstår du inte att jag liten är.
Du släpper på mer och jag tar emot.
Du väntar dig att jag skall öppna mina luckor. Släppa taget.
Vart jag mig i världen vänder, kan jag inte tömma mina händer.
Du öser på med mera massor.
Ser du mig som liten är.
Jag vet inte att jag kan släppa ut. Bara ta emot.
Har du glömt att du en gång liten var.
Att mycket och massor är för mycket massor att ta emot.
Eller är det därför du öser på?
För att du aldrig fick förstå?
Gick dina luckor sönder när du brast och nu är det enda du kan att släppa ut.
Låta allt strömma bort från dig.
Snälla var varsam, jag ber.
Låt mig få lära och växa i min egen takt.
Ös inte för att du blev dränkt.
Jag har bara mina två portar och brister de blir jag som du.
Amen.

Missförstånd

20190906

Missförstånd

orolig att du missförstått vårt missförstånd
för hur kan flera fel bli till ett rätt
hur man än plussar på så går det inte ihop

kärleken brinner som en instängd fågel i bur
vågar inte öppna dörrarna och flyga
stannar kvar och svälter i ensamheten

för många skrik från höjda röster
ihopkrupen och indragen i mitt skal
flykt från det som blev som det inte skulle vara

ändå vaktar jag hoppets låga
bakom lykta dörrar brinner en eld
kan jag få vara som jag är

i egen takt skyndar jag långsamt
håller dig i mina armar
borrar in mig i dig

luktar hemtrevligt och värmer gott
nära och varmt som balsam för min själ
håller hårt i minnen från dig

glas som skär och oljud som plågar
skärvor krossas ytterligare en gång
sargad förlorar jag allt ännu en gång

orolig att du missförstått vårt missförstånd
älskar det som aldrig riktigt fick ta plats
hur man än pusslar så går det inte riktigt ihop

Natten nalkas

2001-12-31

Natten nalkas

Natten nalkas
Mina händer valkas
Jobbar hela natten
Jag och katten
Sliter och tar i
Jag är aldrig fri
Jag jobbar natt, jag jobbar dag
Klockan är min lag
Katten jagar mus
Jag jagar bus
Måste ha pengar till knark
Måste till min park
Har jag inga pengar måste jag pruta
För att ha råd med min spruta
Jag har en mani att alltid vara väck
Som tanten måste med varje fläck
Ett behov som ständigt brinner
Som aldrig försvinner
Det är livets papegoja
Att alltid sig oja och oja
Tills den dag jag dör
Och inget mer förstör
Alla lider helvetets kval
Man måste göra ett val
Att vara slav eller fri
Vara fågel eller bi.

Nu är det slut

2001-02-11

Nu är det slut

Meningslöst är allt.
Allt utan mening.
Så skönt att bara vara.
Slippa att förklara.
Ingenting är ballt.
Inget kommer med försening.
Skönt att inte älska dig.
Skönt att bara älska mig.
Inget mer vill jag uppleva.
Inget mer att förstå.
När livet äntligen är slut,
Då vågar jag mig ut.
Aldrig mer försiktigt treva,
Bara att raskt gå på.
Det är en riktig present.
Något som inte än har hänt.
Att slippa se det svart fula.
Inte jäkta inte skynda.
Bara sitta still,
När helst jag vill.
Lapa solens ljus det gula.
Slippa dig din jävla hynda.
Tack och hej
Leverpastej.

Skam på torra land

20171028

Skam på torra land

Förvirringen vrider ormen ur sitt skinn
Ömsom ömmar ett tomt skal
Naken ligger skammen på golvet
Svordomar far längs med golvbrädorna

Om det gjorde ont, frågar du!?
Skammen ger inga svar
Den talar med kluven tunga
Sanningen får den inte att sjunga

Intrasslad i din egen svans av lögner
Förvirrad av ditt hat biter du allt som rör sig
På avstånd ser det fånigt ut,
men nära är du farlig

Inga toner spelas på flöjt
Ingen tjusar en orm utan hud
Göm dig i korgen, fly undan
Slutta spotta gift, låt det passera

Det är bara känslor som stormar
Ett hav som sköljer över
Kallsupar dör du inte av
Ligg bara stilla, i korgen

Du har gjort bort dig
Bortgjord var du redan från start
Det blir värre ju mer du spottar och biter
Ju mer du sårar ju trasigare blir du

Skammen väller ur, tappar sin form
Fortsätter du ömsa skin så har du inget kvar
Det blir en pöl på golvet
Skammen tränger ner genom golvspringorna

En blöt fläck blir kvar
Vem ska torka upp?
Nej, ringla tillbaka in i korgen
Göm dig och vänta

På torra land hör du inte hemma
Du skapar bara ytterligare dilemma
Tala är silver och tiga är guld
Jag ber dig, för din egen skull

Alla förstår den som lider på sin plats
Den som hugger och fräser
Blir tillplattad och flådd
Bättre vara stilla och bli förstådd

Kom ihåg vem du är, glöm inte bort
Jag minns och ser, fast du tappat allt hopp
Dra dig tillbaka, innan det är för sent
Annars är skammen, det sista vi ser

Snart

2001

Snart

Smärtan pressar mig framåt.
Genom trånga passager framåt i livet.
Jag ber om nåd och fortsatt lärdom.
Var ligger valet? När ska jag ge upp?
När är jag nöjd?
Vad är det jag väntar på?
Finns det något att vänta på?
Inbillar jag mig bara att jag letar?
Är det mina känslor jag är offer för?
Pressad av min oförmåga inför mig själv.
Inte av min hunger att förstå.
Ska jag acceptera istället för accelerera?
Jag söker svar. Kastar mig i livet.
Jag ångrar mig var gång jag kastat mig över någon.
Lurad, skrämt, förlöjligat eller älskat.
Vad är det jag inte kan se?
Varför är jag inte nöjd?
Vad väntar ja på?
Occam’s razor, det enklaste är rätt.
För mig känns det så svårt att enkelt ser omöjligt ut.
Ska jag bara vara, här och nu?
Alla de trånga passager jag vill spränga.
All den smärta som får mig att springa.
Om jag ger upp är jag inte då förlorad?
Ger upp vad?
Skall det inte heta erkänner?
Erkänna mitt liv, den jag är. Den smärta som bränner.
Inte längre springa, inte längre spränga.
Ge upp och smärtan förlorar sitt fäste.
Ge upp. Låt striden ebba ut.
Seger eller förlust.
Njut fredens sötma.
Spelar det någon roll vem som vinner när jag kämpar mot mig själv?

sssscchhyy bang bang bang

20181019

sssscchhyy bang bang bang

Det var så det var sagt
löften lovade om natten
ingen säger något
låt det vara tyst
sssscchhyy

Lögnen låg som ett mörker över sanningen
heltäckande matta av tystade minnen
passande tyst
passande för de skyldiga
sssscchhyy

Välmöblerat
ljudlös matta som fångar sanningens decibel
golvet täckt
väggarna
en madrasserad cell
sssscchhyy

Instängd, fastkedjad
som ett ludd som fastnat i fiberen
intrasslad i osynliga trådar
bekvämt uppfångad
för andras skull
sssscchhyy

Ilskan knackade på dörren
alla satt tyst och blundade
blundade med både ögon och öron
ilskan överröstade tystnaden
ilskan hördes över lögnen
sssscchhyy

Kärleken krossades
tilliten utnyttjades
tron bedrogs
hoppet förleddes
hjälpen tystnade, sorgen kördes ner i halsen
sssscchhyy

Hela huset var tyst
knäpptyst med matta täckande varje vägg
ingen rörelse
anpassade till det onaturliga
stilla utan känslor
förlorade
sssscchhyy

När ilskan knackar på dörren
den tunga dörren sparkas snart in
ljuset kommer snart in
ilskan kan inte tystas, inte luras
ilskan kommer med vreden i hand
och i fot, sparkar på barrikaden
bang bang bang

Hatet väller upp från rummets fyra hörn
välkomnar ilskan i dörren
allt vad gott och ljust är
krossades av hatet
föraktet åt upp allt det fina
bang bang bang

Förakt och hat springer mot dörren
håller emot, barrikaderar
det har funkar förut
förnekelsen har kvävt allt
vävt in det i den tysta mattan
bang bang bang

Det ger vika
hatet spricker
föraktet blommar ut
förnekelsen löses upp
sanningen gör entré
bang bang bang

Ilskan står i dörren
ett splittrat hav av oreda
barrikad krossad över hela rummet
dörrar och karmar hänger på sned
ilskan står i rummet
ett vrål från själens djup
bang bang bang

Från djup där tanken sällan går
själens reaktor, atomic bomb
explosion av liv
överlevaren är arg
ilskan gör rent hus
bang bang bang

Sätt prislapp på den om du törs

2001-03-14

Sätt prislapp på den om du törs.

Sött syrligt, salt lakrits.
Godisbutiken bjuder på snask.
För 1 pund hektot.
Sött syrligt, fylligt fritt.
Blomsterängen bjuder på dofter.
Gratis.
Någon sa att det goda i livet är gratis.
Någon sa att den som delar med sig får mera.
Det har jag aldrig sett. Ju dyrare ju bättre.
Kvalitetstänkande. Inga kläder från UFF.
Bio bara 10 dollar.
Njutning för hela familjen i nästan två timmar.
Som hittat, vilken gemenskap.
Biomörkret.
Himlen är rik med sina miljarder stjärnor.
Stjärnor starkare än Hollywoods.
Gratis.
En skiva är billig, bara 20 euro, går att lyssna på 1000 gånger.
Nästan gratis.
En sång tillsammans, alltid ny, kan sjungas 10.000 gånger.
Gratis.
Sen har vi havet, stjärnorna, himlens moln, solen, skogen.
Gläntorna, ängarna, bergen, floderna, fallen, älvarna.
Vi har djuren, fåglarna, de vilda, de tama.
Vi har elden, vi har kniven.
Vi har tanken, den fria tanken, vi har fantasin.
Gratis.
Vi har varandra.
Vi har tillsammans.
Kärlek är gratis.

Toner av blod

2001-05-03

Toner av blod

Min sång skär inte i glas, den skär i hjärtan.
Smärtan har byggt sitt bo av törnekvistar i mitt bröst.
Jag andas frost, frost som bränner.
Med tunga steg tar jag mig fram.
Jag döljer inte min sorg.
Allt som påminner om dig hugger i slamsorna av mitt forna hjärta,
de trasor som kladdigt sitter innanför min bröstkorg.
Allt jag ser med mina frusna ögon påminner om dig.
Du är världen, världen är du.
I mitt inre spelas en melodi, en sång som speglar mitt liv.
Min röst är klar och stark. Redo att skära.
Vill du att jag skall sjunga för dig?

Tusen gånger

20190619

Tusen gånger

tusen gånger
och tusentals gånger
kanske inte egentligen
men det känns så

jag öppnade lite av mig
och fick skäll av dig
att jag behövde
var inte ditt behov

flera tusen gånger
trettiotvå i alla fall
det känns
nuet är besläktat med evigheten

mitt inre andas
försökte få luft
tillsammans med dig
du gav mig en gasmask

orkar inte vara stor för dig
när jag inte får vara liten
ska masken dölja mina tårar
eller vill du bara inte se

tusen masker har jag burit
kanske fler
och det är sant
de ligger alla i en låda

ensamrätt att känna
den masken tog du
försökte tvinga mig
andas genom slang

jag måste få luft
kan inte vara med dig
tusen gånger har jag sagt det
eller några gånger i alla fall

tillräckligt för att du hade förstått
om du hade lyssnat
tusentals öron har du stängt
minst två mot mig

så jag andas bättre här
ilskan kan jag dela själv
förstår att du
aldrig ville se din del

tusen gånger fick du chansen
tusentals gånger blev du rädd
ingen är perfekt
vi sårar varandra

säkert tusen gånger till
sånt är livet
det går att älska
men att aldrig ha fel

inte en enda gång
bara tusentals rätt
på ett eget besynnerligt sätt
luften tar slut, går ut

tusen gånger gör jag slut
måste andas, få luft
varje minne av förhoppning skrotas
tusen och tusen gånger till

Tyvärr

20181202

Tyvärr

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

mörkret har en röst
kämpar för att hålla inne
vill ge efter

vilja mot vilja
kraft mot kraft
dränerande beteende

njuter av att släppa ut
makt, kontroll
oändlig styrka

alltid någon som skadas
mörkret sveper in
belöningen berusande

offer skördas
samvetet har flyttat ut
oändliga resurser av hat

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

döda någon
låta mörkret omfamna
släppa efter helt och hållet

skuggan kryper fram
ur skuggan
som ett monster

ögon stelnar
skräcken skördar
vrålet från djupet tystnar

tomheten kommer efter
finns ingenstans att fly
ögonlock kan stängas

själen blundar inte
plågor samlas på hög
skriker högre nästa gång

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

du mot mig
jag mot dig
jag vänder mig mot mig själv

Vad hade du trott

2001-01-25

Vad hade du trott

Du frågar var jag är, vad jag gör.
Kan du inte förstå?
Ser du inte hur du skräpat ned?
Ser du inte att jag sopar och torkar.
Städar upp bitarna från mitt krossade, brustna hjärta.
Det är inte vackert när kärlek dör.
Hur kan du tro att du ska se mig, när jag,
mörkare än skuggan rör mig bort från allt.
Tom i mitt bröst letar jag efter något som skall fylla mitt inre.
Göra mig mindre tom.
Varje sak jag stoppar in gör mitt hål större och tyngre att bära.
Jag har vänt tillbaka.
Jag står på knä och ser de röda spruckna bitarna i mina händer.
Tårarna i mina ögon förvränger bilden,
det ser ut som om skärvorna till mitt hjärta svävar i mina händer.
Om det ändå vore så, om mitt hjärta ändå åter fick sväva.
Ser du inte mig?
Jag står på knä med mitt hjärta i händerna och gråter.
Döden skrämmer dig. –
Du kärlekens krigare.
Vad trodde du ditt offer skulle göra, överleva?
Ser du kärleken som en lek?
Det kan du inte göra.
Det var ingen lek för dig.
Det var blodigt allvar.
Hur kan du nu annars stå där och se ner på ditt offer.
Är du förvånad?

Varför ska det vara så svårt?

20161217

Varför ska det vara så svårt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad var det som gick så fel?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag bara få glömma allt och bara vara nöjd med inget?
Så många frågor som ekar i mig.

Varför ska det vara så svårt?
Jag är trött, måste bara få sova, måste få sova, så väldigt trött.
Jag har tänkt på dig för många gånger, det börjar bli slitet.
Vad kan jag göra annorlunda?

Varför ska det vara så svårt?
Be dig dra åt skogen, be dig sätta dig ute i kylan och skämmas.
Det går inte, jag hinner sakna dig innan jag hinner öppna munnen.
Kan jag vara arg på dig då? Vågar jag det?
Vad är det med dig som är så läskigt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad är det för känslor i mig som skrämmer så?
Skrämmer jag dig på samma sätt?
Jag vill längta, men om du inte kommer så gör det ont.
Är jag bara rädd och feg, vad är det här för trams?
Jag har redan släppt dig, kan jag släppa mig själv?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag inte bara ge upp mig själv, ge upp alla krav och förväntningar.
Kommer du hit snart? kryper ner hos mig så jag får hålla om dig.
Vågar jag inte älska först? Är jag rädd att du ska vara som jag?
Är jag rädd att du ska vara ond på mig så som jag varit ond på dig?
Jag förlåter dig om du förlåter mig, jag förlåter dig först.
Jag älskar dig först, jag älskar dig oavsett, jag älskar dig för kärleks skull.

Varför!?

20161215

Varför!?

Det ekar i natten, en fråga rullar mellan bergens sluttningar
En smärta fångas av dimman och lyser svart i mörkret

Jag vill skrika igen, men vågar inte
Varför skulle du lyssna, varför skulle du bry dig?

Så många gånger har du lovat
Hur kan man bryta fler löften än man gett?

Jag vill visa dig, få dig att förstå
Skulle du känna som jag så skulle du förstå

Vill jag hämnas och straffa dig så att du ska känna?
Så att du kan förstå

Du kommer aldrig känna min smärta
Kanske kommer du att känna din?

Jag struntar i dig, känner vad jag känner
Jag bryr mig inte längre, det var för dyrt

Jag kunde inte betala räkningen
Din kärlek fick mig vräkt

Mitt eget hjärta gick till kronofogden
Jag blev utmätt av självaste överheten

Domen kom som ett slag med klubban
Jag är förlorad, förlorad i dig

Du lät mig drunkna, jag tror du ville det
Du hämnades på mig för vad någon annan gjort dig

Det är mörkt på himlen, stjärnorna har lämnat sina fästen
Det finns ingenting som lyser upp valvet

Varken det här eller nästa
Ingen morgondag nalkas under den sista natten

Allt är mitt fel, som vanligt
Mina val har lett mig hit

Kanske skulle du lyssna, kanske skulle du förstå?
Men jag orkar inte försöka

Om du ger mig allt så är det bara för att ta allt tillbaka
Jag hatar att vara din leksak, hatar ditt falska leende

Så jag skiter i
Varför, varför skulle jag bry mig om dig, vad bryr du dig…

Vargavinter

20181022

Vargavinter

vargavinter, en evighet
under
begravd
inte i, utan
under kylan

en liten sfär
glipan mellan liven

vreden höll liv i hoppet
någorlunda
liv

överlevande
vriden måttstock
för vriden

nedkyld
som borttappad
fast kastad

kasserad eller komposterad
nyanser
lögner som begraver

tröttsamt länge
fast utan förruttnelse
vid liv
nedkyld

hettan bränner snön
lögnerna smälter bort
vårflod utan sorg
kommer senare
efter

de talar inte om den
bortglömd, förnekad
enklare så

liten blomma slår ut hårt
månens sken ger den liv
växer om natten
evig natt
vargavinter