Kategoriarkiv: Längtan

Längtan

Rymdfarare

Lämna en kommentar

2001-05-30

Rymdfarare

Vi möts igen.
Jag låter dig gå, vart vet jag ej.
Jag hoppas att du inte söker balans i ondskan.
Jag drömmer om dig på natten.
Vi möts alltid igen. Vi möts i rymden.
Mitt perspektiv är vidsträckt.
Vi möts inte snart, men vi möts.
Vi möts vi tre.
I drömmen ser jag dig farandes i galaxen, vi söker tillsammans.
I rymden är vi tre men ändå två.
Precis som vi var två innan vi var tre.
Den som vet metaforen Adam och Eva vet.
Jag har oro, jag har smärta.
För dig, för mig. För oss alla tre.
Vi skiljs åt, så länge. Så väldigt länge.
Jag kommer längta, jag kommer att sakna.
Jag älskar dig.

Åtrå, Ensamhet, Erotik, Kärlek, Längtan, Lidande, Lust, Lycka, Mod, Saknad

Saknar dig

Lämna en kommentar

2001-04-16

Saknar dig

Jag ler mot dig, vill få dig att se mig.
Jag vill ha dig – utan tvekan.
Dina strålande ögon glittrar som daggbeklädda näckrosor i en svart tjärn.
Precis när morgonsolens första strömmar når de nakna rosorna och ljuset bryts i droppar av kristall från nattens dagg på de vita bladen.
Ett skimmer som lyser på den djupa tjärnens yta.
Lyser i skogen och får alla varelser att häpna.
I dina ögon lyser en hel värld av magi, djupet i din blick.
Känslan jag får. Som att drunkna i den bottenlösa tjärnen.
Bara falla och falla. Tillräckligt länge för att uppskatta att jag inte har någon kontroll. Tillräckligt länge faller jag i din eviga kärlek.
Lär mig att älska denna omfamnande uppslukande känsla och fallande trygghet.
Falla för att aldrig landa.
Evig kärlek i evig trygghet.
Jag rycker till, drömde mig bort.
Dina ögon… de förtrollar.
Jag ser på dig, längtar.
Vill kyssa.
Jag gör vad jag kan för att locka dig men du ser på mig utan att blinka.
Jag drömmer mig bort igen – dina läppar.
Julihimlen för sina mjuka moln mot mig och kysser mig.
För mig upp till himlen.
Fuktigt, varmt och mjukt.
Jag vill kyssa dig men likt molnen är du svår att få fatt.
Jag ser på dig igen, med saknad och längtan.
Så nära, så vacker, så underbar.
Och jag, jag har bara en del av dig.
Ditt foto.

2017, Ångest, Längtan, Lidande, Smärta

Ska livet gå mig förbi

Lämna en kommentar

20171209

Ska livet gå mig förbi

Det dunkar i bröstet
Ska livet gå mig förbi?
Ser på alla levande
Känner mig döende

Drömmar kväver mig från insidan
Jag går och jobbar
jobbar, jobbar, jobbar
Utbränd, nedbränd, innebränd

Livet tog slut medan jag stod stilla
stilla. stilla, stilla
Står jag och ser på
Levande vittne till en snart förlorad
ett snart förlorat, liv

Allt kom emellan
Inget blev gjort
Jag loggar ut med stora hål
Saknad av det jag ser
men aldrig haft, aldrig gett

Jag var inte ens nära
så fort tog det slut
Bränd och naken
Som ett foster på gatan
Bortspolad i rännstenen

Men längtan finns kvar
Hur mycket som än förlorats
så har jag något kvar
Något dunkar i själens dimma
Ett brustet hjärta slår svårt, men ändå

Tårar sköljer svarta fåror rent
Allt står emot
Orubbliga minnen
Törne av fruktan
Men tårar sköljer svärtan mjuk

Vad gör det om jag blir gammal?
Är tidpunkten rätt är det aldrig för sent
Lagrad för en bättre årgång
I väntan på det som komma skall

Det dunkar i bröstet
Ska livet gå mig förbi?
Ser på alla som lever ut
Sväljer djupt mitt tålamod

Min tid kommer
Inte nu, inte snart
Ett löfte ligger på lur
Vinden viskar

1996, Barn, Dröm, Glädje, Harmoni, Kärlek, Längtan, Lek, Liv, Lycka, Trygghet

Smultronstråt

Lämna en kommentar

1996

Smultronstråt

Ett smultron,
ett smultron till och ytterligare ett smultron.
Det lilla barnet ligger på ängen med ett grässtrå i handen.
Den lilla pojken som ligger i gräset och trär smultron på sitt strå,
ska han ge bort det?
kanske till mamma? fast dagen är så lång,
hinner plocka fler.
Ett efter ett glidet smultronen av stråt och faller med ett välsmakande belåtet ljud ned i munnen på den lilla pojken.
Precis som båtar på en flod som stupar hejdlöst nedför ett vattenfall.
Det ljusa lätta håret rör sig stilla utav en vaggande rörelse från vinden.
Det är så vackert bland alla prästkragar och klöver,
de små blåa klockorna som dansar på ängens kant spelar en ljudlös melodi,
en melodi som handlar om vatten.
Friskt och fullt av liv,
svalkande bäckvatten.
Lika snabbt som det porlande vattnet i bäcken rinner iväg,
lika snabbt går tiden.
Det var så länge sedan jag låg där med smultronen,
men jag kan fortfarande höra de blå klockornas ljudlösa sommarmelodi.

Till Mamma från Andreas

2001, Kärlek, Längtan, Smärta

Tiggaren

Lämna en kommentar

2001-04-16

Tiggaren

Längtan skriker ett skri av rasande tårar.
Det skär genom kropp och själ,
nästan skiljer dem åt.
När längtan skriker så isas blodet
och döden kommer som en befriare för den lidande.
För hur kan en älskande varelse leva när kärleken frusit till is i hjärtat
och spridit kylan i blodet.
I det ögonblicket skriker längtan
och tårar av is faller mot marken och krossas som kristall.
En värld där kylan regerar,
där luften är kall och tom så att skriet hörs lång väg.
Kanske ända till dig.
För därför skriker jag,
för därför fryser jag som is,
för därför lider jag av längtan.
För att du ska komma och tina mitt döda lik med din kärlek.
För att du ska ge mig liv med din kärlek.
För att du ska älska mig.

1997, Ensamhet, Gemenskap, Kärlek, Längtan, Sorg

Tårar och diamanter

Lämna en kommentar

1997

Tårar och diamanter

Det är så vackert att se när du gråter min vän.
Jag blir så fylld av förundran när jag ser dina tårar falla.
Det gör mig så ont att inte förstå.
Förstå vad som får dig att ge dina diamanter till världen utanför.
Jag känner ingen smärta i dina ögon.
Jag känner ingen skam.
Allt jag känner är hur du släpper alla dina murar och din skatt av diamant tränger ut.
Endast genom att själv lätta på banden kring mina murar kan jag komma i närheten av att förstå.
Men min diamant är så stor.
Den skulle nog dränka hela världen.
Jag drar ihop mina murar
Och fortsätter att se det jag nästan förstår.

Från Andreas till Jonas

2019, Ambivalens, Åtrå, Ensamhet, Kärlek, Längtan, Lidande, Olycka, Skam, Smärta, Sorg

Törnrosa

Lämna en kommentar

20191116

Törnrosa

och där var du
mitt i ögonblicket
fångad bakom taggtråd
insvept i törne med ros

en glänta bakom öppningen
smal och svår men full av ljus
så lockande vacker
ljuva toner vandrade ut

nådde mitt törstande hjärta
först av allt
mer än det sista
kämpade mig igenom

naken på dina tuvor
trasiga kläder
rispad hud
på knä med rinnande blod

så nådde jag fram
ett ögonblick
längtade efter allt
bara med dig

var det mitt blod
taggarna som satt kvar
kläderna som hängde i trasor
varför får jag inte vila här

måste ut i kylan igen
livet som aldrig tar slut
evigheten utan dig
där jag stupar dag efter dag

drömmer
saknar
slår några slag mot törnet
men minns snart ingenting

2016, Ångest, Bitterhet, Ensamhet, Envishet, Förändring, Förlåtelse, Förvirring, Ilska, Kapitulation, Kärlek, Längtan, Lidande, Mod, Osäkerhet, Skam, Smärta, Sorg, Stolt, Uppgivenhet

Varför ska det vara så svårt?

Lämna en kommentar

20161217

Varför ska det vara så svårt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad var det som gick så fel?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag bara få glömma allt och bara vara nöjd med inget?
Så många frågor som ekar i mig.

Varför ska det vara så svårt?
Jag är trött, måste bara få sova, måste få sova, så väldigt trött.
Jag har tänkt på dig för många gånger, det börjar bli slitet.
Vad kan jag göra annorlunda?

Varför ska det vara så svårt?
Be dig dra åt skogen, be dig sätta dig ute i kylan och skämmas.
Det går inte, jag hinner sakna dig innan jag hinner öppna munnen.
Kan jag vara arg på dig då? Vågar jag det?
Vad är det med dig som är så läskigt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad är det för känslor i mig som skrämmer så?
Skrämmer jag dig på samma sätt?
Jag vill längta, men om du inte kommer så gör det ont.
Är jag bara rädd och feg, vad är det här för trams?
Jag har redan släppt dig, kan jag släppa mig själv?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag inte bara ge upp mig själv, ge upp alla krav och förväntningar.
Kommer du hit snart? kryper ner hos mig så jag får hålla om dig.
Vågar jag inte älska först? Är jag rädd att du ska vara som jag?
Är jag rädd att du ska vara ond på mig så som jag varit ond på dig?
Jag förlåter dig om du förlåter mig, jag förlåter dig först.
Jag älskar dig först, jag älskar dig oavsett, jag älskar dig för kärleks skull.

Ensamhet, Harmoni, Kärlek, Längtan, Lidande, Tröst, Trygghet

Vi förstår varandra

2 kommentarer

20161120

Vi förstår varandra

glädje sprider sig som smältvatten i frusna ådror
elektroder sprakar när vettet slås på igen
stressen var kompakt men botades av orubblig tro
förstånd slår åter och ögon öppnar sig

Jag ser Dig
Jag hör Dig
Jag känner Dig
Jag förstår Dig

tinade stapplande steg från kylan till värmen
inget går så långsamt som tiden när den står still
en väntan är över och evigheten får ge sig
utrymme skapas för det liv som just kom tillbaka

Du ser mig
Du hör mig
Du känner mig
Du förstår mig

väntan slet ut sig själv, la benen på ryggen
hoppet höll och söt är den seger som sprider sig
sakta delas priset ut men tas emot med hast
så länge fanns ingenting och nu finns allt

Vi ser Oss
Vi hör Oss
Vi känner Oss
Vi förstår Oss

omfamnad och trygg i stillhet formad av åtrå
längtan slår ut och rotar sig mitt i evigheten
frön sprider sitt liv ut i den tomma rymden
små öar att landa på när längtan letar rätt

De ser varandra
De hör varandra
De känner varandra
De förstår varandra

ensamhetens vandring hittade hem till slut
natten ljusnade och dagen blommade ut
kärlek som sanning fick lögnen att blekna
I hjärtats mitt fanns allt som försvann i kylan

2000, Gemenskap, Kärlek, Längtan

Älskande vind

Lämna en kommentar

2000-12-23

Älskande vind

Det lättar, vinden blåser bort.
Du rör dig stilla, smeker världen i dina rörelser.
Kommer med ljuset, morgonen.
Som vinden städar bort nattens dunkel i solen första strålar.
Rent och fint för även du
kliver in i mitt liv, gör entré.
Alla bekymmer ser ut som skuggor.
Ljuset sprider sig och visar vägen.
-Ja, jag vill komma till dig.
Jag är glad att du är här.
Som blommorna hälsar gryningen lika så öppnar jag mina blad för dig.
Med utsträckta armar väntar jag.
Som vinden ruskar om på ängen ger du frihet i min själ.
Inget känns svårt när din ande uppfyller mig.
Du är en ängel en guds skapelse utöver det vanliga.
Precis som vinden.
Fulländad och outgrundlig.
Så vacker och stark, mild eller hård.
Förödande eller lugnande.
Jag ser dig och vill sjunga en sång till dig från mitt hjärta.
Öppna mig för dig, vagga i vinden ge det som solen ger blommorna.
Du är så vacker och stilla.
Endast ditt hår rör sig i vinden.
Mina ord är för små att berätta min känsla.
Vinden för min sång till dig.
I tonerna kan du förstå vad ord är för små för att säga.