20191225

Meningslöst

äntligen
vidrigheterna ligger på golvet
en sörja

hatet som koagulerat blod
förkalkade ådror
död fast levande

hat och förakt
livet själv som offer
hatar verkligen hela jävla skiten

samtidigt brinner en längtan
ömhet som aldrig tas emot
håller för hårt i hatet

kan inte skylla på kärleken
men hatet tog plats
smärtan håller jag fast

kan inte ge upp det här
måste vara lojal
ett helt liv förlorat

den insikten vill jag inte ha
kan inte bära den ångern
kan inte drömma och förlåtelse

vem vore jag annars
självhat bor i mina tankar
ondskan har sin boning här

kan inte andas ut
vågar inte ge upp
törs inte släppa taget

rädd för att gå sönder
vad som kommer sen skrämmer
straffad för mina hemligheter

biter ihop
håller tillbaka
kanske orkar jag ytterligare ett år