Kategoriarkiv: Meningslöshet

2018, Avsky, Avstängd, Meningslöshet, Teknik

Bakom globerna

Lämna en kommentar

20180525

Bakom globerna

Ögon tittar öppet förvirrat omkring
tidningar inprogrammerade bakom globerna

Som nyvakna eller helt utan vila
zombies vandrar bleka och stirrar

Information som räcker till 100 år av ensamhet
förtärs till frukost, och rätterna fortsätter rulla in

Det ständiga flödet av skit och mera skit
allvaret gör att ingen vågar blunda

Stirrande ögon letar efter mer
propaganda proppat bakom globerna

Var är vilan? Var får jag ro?
har tåget redan gått och jag blev kvar på station?

Att andas är att leva
jag håller andan så länge

Uppmuntran av väntan på någon annan
ett befriande löfte utan ansvar

Från himlen ska frälsningen komma
det regnar ibland men endast blommorna gråter

Böjda nackar i regnet
men ögonen stirrar rätt fram ändå

Förvirrade blickar borrar sig igenom
skärmar lyser, reflekterar, bakom globerna

2018, Ambivalens, Ångest, Avstängd, Bitterhet, Ensamhet, Envishet, Förändring, Hopplöshet, instängd, Kapitulation, Kontroll, Längtan, Lidande, Lögn, Maktlöshet, Meningslöshet, Oro, Osäkerhet, Rädsla, Själviskhet, Självömkan, Smärta, Stress, Tvivel, Uppgivenhet, Utbrändhet, Val

En dag i taget

Lämna en kommentar

20180627

En dag i taget

tunga andetag i en sliten kropp
för många tankar om samma saker
ingenting leder åt rätt håll
försöka minska skadorna bara
och stå stilla
om det går

trött fast sömnlös
sjuk av all börda
men vägrar att släppa
greppet är hårt
viljan surrad
det måste gå
men åt vilket håll

envis
fastspikad i marken
surrad med egensinne
eget sinne
på kollisionskurs
med livet

så onödiga mönster
om och om igen
vansinne
obotlig
galen

känslorna bubblar
fast nedtryckta
kamouflerat öppen
lurad av mig själv
ännu en gång
tröttare

trött är bra
uppgiven ett steg närmre
kanske får sova
men att ge upp
det var för friheten jag kämpade
kämpar

så vad ska jag ge upp
målet jag aldrig nått
livet jag aldrig fick
ilskan
avundsjukan
rädslorna som kryper
kryper

skuggorna lever
jag hinner inte ta ansvar
så jag lägger delar av mig själv
i skuggorna
rädslor som kryper

det befriar inte
hjälper inte alls
bara splittrar
förstör
suger musten
kraftlös

ser ingenting framåt
inget att ge upp
en enda röra
en smet av trötthet
viljor och mål
soppan har skurit sig

en enda sak att göra
ge upp att ge upp
lägga ner att lägga ner
ta det lugnt
en dag i taget
varför så brott
det räcker så
en dag i taget

2017, Avsky, Barn, Hat, Ilska, Lidande, Meningslöshet, Offer, Ondska, Övergrepp, Smärta

En kick

Lämna en kommentar

20170204

En kick

Själviskhet 8 dl
Rädsla 2 L
Oro 1/2 dl
Högmod 1 L
Makt 2 1/2 L

Kryddat med en nypa otur och ett mått självömkan

Livet hade bakat, med svarta handskarna på
Edens lustgård förvandlad till en avträdesplats
Så mörkt så ljuset inte kunde tränga igenom

Där mitt i skiten stod han, minnen som tvingade till handling
Känslor som tryckte på i det undermedvetna
Energier så omedvetna, så förnekade
Känslor så dolda men ack så aktiverande

Frustrationer 12 kg
Ilska 900 gr
Hat 3 kg
Förakt 2 kg
Smärta 5 kg

Kryddat med lite våld och en nypa sadism

En man så nedbruten på insidan, så stark på utsidan
Förnekelse lika tjock som drakfjäll
Vilsen, så fruktansvärt vilsen
Allt förklätt i kontroll, offrat allt för kontroll

Så lätt för demoner att få tillträde
Hatet öppnade dörren
Rädslan hälsade välkomna
Smärtan visade in i salongerna

Att slå en liten pojke blev till rutin
En kick

Förändring, Förtvivlan, Ilska, Kapitulation, Meningslöshet, Ondska, Rädsla, Smärta, Tro

Jag ser våld 2

Lämna en kommentar

2001-01-18

Jag ser våld   2

Jag går inte ut, jag får inget besök,
vem vågar sig ut för att träffa mig.
Riskera livet hos dem som inte har råd.
De som inte har råd att stanna inne.
Jag ser tillbaka på mitt liv,
min ungdom, när det fortfarande gick att vistas ute.
Det är inte den framtiden jag vill se, så vill jag inte leva.
Allt våld, allt oförmöget oansvarigt elände.
Har ingen ansvar idag, är alla så rädda?
Måste hårt mot hårt vara det enda sättet?
Det blir bara värre så.
Jag är rädd så jag skriker.
– Akta dig för mig annars djävlar!
Den som slår först kanske klarar sig tänker jag och slår.
Jag vågar inte bli slagen säger du och tar fram en kniv.
Då skjuter polisen.
Jag hörde ett rykte, en saga.
En man som gjorde tvärt om.
Han sa:
” – Vänd andra kinden till.”
Honom satte de upp på levande på ett kors och han dog.
Men ändå är han inte död.
Det är en man på flera tusen år,
honom pratas det om varje dag, överallt.
En man, endast en.
Om du och jag sa samma sak.
Jag slår inte, du hugger inte.
Kanske skulle polisen sluta skjuta?
En man och flera tusen år.
Du och jag det blir två,
då måste det talas om oss väldigt, väldigt länge.
För två är ju mer än ett.

Meningslöshet

Kampen

Lämna en kommentar

2000

Kampen

Vad jag menar är detta
Det är lätt att göra det rätta

Bara sluta upp att fela
Sluta så och vela

I hjärtat finns en sanning för var och en
Bara lyssna till sin egen puls som slår
Det är så med livet att den som lyssnar förstår
Jag har lärt mig att allt går

Det är så för den som aldrig ger upp
Går upp varje morgon som en tupp
Redo att aldrig svika
Kampen mot de rika

1998, Ångest, Droger, Förvirring, Hopplöshet, Lidande, Meningslöshet, Psykosdikter, Smärta

Livet

Lämna en kommentar

1998

Livet

Det som synes lätt och inte alltför långt borta.
Det som lovades så härligt.
Det som med en snabb överblick såg ut som en njutning.
Det blev inte så, det var inte så och det ska inte bli så.
Som en stor och lång avtändning,
början som ett skrik och fortsättningen som en frossa.
Fel och brister, ondska och mörker.
Det som borde ha varit en lek blev blodigt allvar.
Och i skillnaden mellan lek och allvar så bildas kraften.
Det som började så hemskt såg vid slutet ut som en belöning.
Och sökandet efter det härliga och njutningen vill bara få börja igen,
och än än gång få mötas av avtändning och frossa.

1996, Döden, Meningslöshet, Psykosdikter

Livet och döden

Lämna en kommentar

1996

Livet och döden

Vi föds för att dö,
livet tar sin början vid slutet.
Resan mellan liv och död är meningen med allt.
Varje cell i universum bidrar med sin del till den stora födseln.
Den stora födseln som föddes av döden,
inget är skrämmande när begreppen är små.
Storheten i universum skrämmer ofantligt.
Utvandringen från världen in i det heliga kan ses svår,
med det beror på.
En skjorta som stryks är inte svår att stryka om den inte är skrynklig.
Inte heller är världen svår att räta ut om den inte krånglats till.
Lev lätt,
och du tjänar din gud.
Din gud, min gud, du och jag,
samma sak fast med olika perspektiv.
Svårt att leva på slutet men så oändligt stor är dock befrielsen från livet.
Det som en gång skall skilja livet och döden föder sedan livet åter och överlämnar livet åt döden.
Valet är ditt, vill du leva eller dö.
Valet är viktigt så länge du vill välja.
Det ända som är livsviktigt är att inte göra det valet åt någon annan,
för då måste den personen börja om och det försenar döden i längden och ingen vill väl ha en lång och plågsam död.
I alla fall inte jag,
och jag tror inte jorden vill det heller.
Meningen med livet är dock att glömma döden tills den kommer av sig själv.

Meningslöshet

Masken

Lämna en kommentar

2001-06-30

Masken

Vad som skrämmer mig hos dig.
Är att du är så lik mig.
När jag ser din sorg så vet jag hur det känns.
Jag kan förstå mig själv.
Men vad är det som har hänt dig?
Jag kan förstå din känsla, men inte varför.
Vad är det för likmask som krupit in i din själ.
Och varför har den krupit in i din själ?
Det är bara så meningslöst.

2019, Ångest, Ansvarslöshet, Döden, Hat, Less, Meningslöshet, Offer, Ondska, Övergrepp, Överlevare, Panikångest, PTSD, Rädsla, Självhat, Självömkan, Skam, Smärta, Trauma, Utbrändhet, Vansinne

Meningslöst

Lämna en kommentar

20191225

Meningslöst

äntligen
vidrigheterna ligger på golvet
en sörja

hatet som koagulerat blod
förkalkade ådror
död fast levande

hat och förakt
livet själv som offer
hatar verkligen hela jävla skiten

samtidigt brinner en längtan
ömhet som aldrig tas emot
håller för hårt i hatet

kan inte skylla på kärleken
men hatet tog plats
smärtan håller jag fast

kan inte ge upp det här
måste vara lojal
ett helt liv förlorat

den insikten vill jag inte ha
kan inte bära den ångern
kan inte drömma och förlåtelse

vem vore jag annars
självhat bor i mina tankar
ondskan har sin boning här

kan inte andas ut
vågar inte ge upp
törs inte släppa taget

rädd för att gå sönder
vad som kommer sen skrämmer
straffad för mina hemligheter

biter ihop
håller tillbaka
kanske orkar jag ytterligare ett år

2001, Ilska, Meningslöshet

Nu är det slut

Lämna en kommentar

2001-02-11

Nu är det slut

Meningslöst är allt.
Allt utan mening.
Så skönt att bara vara.
Slippa att förklara.
Ingenting är ballt.
Inget kommer med försening.
Skönt att inte älska dig.
Skönt att bara älska mig.
Inget mer vill jag uppleva.
Inget mer att förstå.
När livet äntligen är slut,
Då vågar jag mig ut.
Aldrig mer försiktigt treva,
Bara att raskt gå på.
Det är en riktig present.
Något som inte än har hänt.
Att slippa se det svart fula.
Inte jäkta inte skynda.
Bara sitta still,
När helst jag vill.
Lapa solens ljus det gula.
Slippa dig din jävla hynda.
Tack och hej
Leverpastej.

Frigörelse, Meningslöshet

Prestationsångest

Lämna en kommentar

2001-01-29

Prestationsångest

Nu ska jag skriva en dikt, en bra dikt. En fängslande dikt.
Jag koncentrerar mig på något bra, något fängslande.
Och försöker, skriver, skrynklar, kastar.
Det blir inte bra, blir inte fängslande.
Är det konstigt?
Bra kan det väl inte vara förrän jag skrivit klart och någon läser dikten.
Både bra och dåligt.
Hur kan jag bestämma vad någon ska tycka genom att skriva något bra.
Jag kan endast skriva, sen får var och en tolka som den själv vill.
Jag ger upp mitt mål, mitt braiga skrivande och bara skriver.
Inte bra inte dåligt.
Bara skriver.
Jag skrynklar inte, kastar inte.
Jag läser.
Det fängslar, det är bra.
Tycker jag.

2019, Älta, Meningslöshet, Osäkerhet, Projektion, Rädsla, Sår, Själviskhet, Självömkan, Skam, Smärta, Svartsjuka, Vansinne

Sjukare

Lämna en kommentar

20191225

Sjukare

det var en dålig idé
jag visste det från början
men kunde ändå inte låta bli
var tvungen att kolla på bilderna
fast egentligen inte tvingad

nyfiken på ett äcklig sätt
svartsjuk kanske
letade en anledning
något jag visste eller hoppades
som skulle ta slut på allt

vissa sår kan aldrig läkas
dessutom hackar jag
djupare och djupare
når nya nivåer av bitterhet
det går alltid att bli sjukare

Bitterhet, Förvirring, Hat, Meningslöshet, Rädsla

Slaven

Lämna en kommentar

Slaven

Som sagan börjar- det var en gång- hey mister
Som du sa en gång- orden sitter fast- som klister

I alla fall känns det så när jag vill få dig att förstå

Vad sorgen handlar om   ding ding dong

För du är mister
Jag fast som klister

Försöker bryta en bana
Hissa min fana

Byta förlust mot seger
Som varje svart neger
För över femtio år sen fick göra
Nu ska du få höra

En svart man var en slav fick inte ställa krav
Med bojor natt som dag alltid liten och svag.
Herrarna med makten de bara ökar takten.
Mer slavar i sitt system matade med lön
Värre pengar än en piska nu hjälper ingen bön

Förr de ägde vår kropp
Nu de äger vårt hopp

Från att du är liten sätt du i skola
Åker du fast tvingas du att gola.
Tjalla på dig själv, erkänn dina synder
Alltid någon som över ditt liv förmynder

Hopplöshet, Maktlöshet, Meningslöshet, Ondska, Smärta, Uppgivenhet

Små spår

Lämna en kommentar

20161119

Små spår

Det var något du gömde, små spår av blod.
En mördare går lös, oförsiktig och vårdslös.
Ett lik ligger och skvallrar på golvet.
Vad är det som hänt dig för att du skulle döda mig?
Som ett offer gick jag rakt in i din fälla.
Du lockade mig att släppa all försiktighet.
För sent såg jag fällan gå igen, för sent.
Efterlyst, död eller levande!
Jag vill fortfarande ha dig.
Döden var inte nog, jag vill ha mer.
Giftet tar död på alla minnen, glömskan växer.
Såren glöms, smärtan glöms, döden glöms.
Allt glöms, så att du kan döda mig igen.
Igen,
och igen.
Din kärleksört blandat i vin får mig att glömma.
Jag glömmer allt och blir törstig på mer.
Det är en så usel drog, så väl fungerande drog.

Det var något du glömde, små spår av blod.
Din vårdslöshet räddar mig, jag ser spåren.
Spåren av blod leder mina blickar till mitt hjärta.
Jag nekar dig, du får inte bjuda på ditt gift.
Kärleken förblindar mig inte längre, jag ser.
Dimridåer, masker och örter får mig inte på fall.
Dina röda ögon lyser genom sminket.
Den fräna doften skiljer sig från vinets arom.
Jag dricker inte, smakar inte, jag vänder om.
Fällan slår igen, jag hinner undan.
Du försöker fånga mig igen.
Igen,
och igen.
När du inte kan nå mig med lögner vita som snö,
när alla försök misslyckats att få mig på fall.
Ditt raseri tar överhand, odrogad och nykter,
faller jag inte för din charm.
Du mördar mig på öppen gata, sprättar upp,
lemlästar, hackar och paketerar.

Det var något du glömde, små spår av blod.

2018, Ångest, Död, Hat, Ilska, Meningslöshet, Offer, Ondska, Övergrepp, Panikångest, Projektion, Skam, Smärta, Trauma, Vansinne

Tyvärr

Lämna en kommentar

20181202

Tyvärr

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

mörkret har en röst
kämpar för att hålla inne
vill ge efter

vilja mot vilja
kraft mot kraft
dränerande beteende

njuter av att släppa ut
makt, kontroll
oändlig styrka

alltid någon som skadas
mörkret sveper in
belöningen berusande

offer skördas
samvetet har flyttat ut
oändliga resurser av hat

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

döda någon
låta mörkret omfamna
släppa efter helt och hållet

skuggan kryper fram
ur skuggan
som ett monster

ögon stelnar
skräcken skördar
vrålet från djupet tystnar

tomheten kommer efter
finns ingenstans att fly
ögonlock kan stängas

själen blundar inte
plågor samlas på hög
skriker högre nästa gång

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

du mot mig
jag mot dig
jag vänder mig mot mig själv

2016, Ångest, Avstängd, Bitterhet, Envishet, Förtvivlan, Förvirring, Hat, Lidande, Meningslöshet, Osäkerhet, Rädsla, Smärta, Uppgivenhet

Vågar fråga

Lämna en kommentar

20161105

Vågar fråga

Det gör så ont att hata dig
Jag har inget skydd mot dig
Ingen kontroll över dig

Jag kan inte förstå mycket
Jag kan inte längta mer
Jag kan inte stå ut

Känslor som rör sig som iglar under huden
I magen finns en djup grop med kryp
Det kryper och det gör ont långt in, långt in

Varför ska jag stå ut
Varför ska jag längta
Varför ska jag förstå

Mitt huvud rymmen inte min själ
Var vi två kroppar som skulle bli en själ
Eller var det bara jag som hade en förvirrad själ

Det finns plats för så mycket skit i mitt huvud
Men så lite, typ ingen, plats för det goda
Det som skulle komma ur mitt inre hålls kvar

Godis har tröstat mig, dåligt
Glass försökte samma sak, dåligt
Jag höll mig sysselsatt, det fungerade dåligt

Hat är det enda som inte gör ont
Hat är det enda jag inte har
Hat är det jag inte vill

Så jag fortsätter brottas med det som inte går
Lider i mitt eget helvete, ställer dumma frågor
Förvånas över dumheten, i min egna svar

Det är ingen dum idé att skämmas lite grann
Det är bra att backa tillbaka
Det är gott att tiga, det lönar sig som guld

Jag har en så dum fråga
Vill inte veta, bara fråga
Hoppas på svaret, vågar fråga