Kategoriarkiv: Ondska

Tvång

20181115

Tvång

varför är det så tyst
ingen säger något
han hånar mig
vrider mitt hår
och öra

varför är det så tyst
håller tillbaka mina tårar
alla ler stelt, konstigt
är det jag som är konstig
det ser ut som det, deras leenden

varför är det så tyst
ingen skrattar
bara ler
tavlor sitter där ansikten satt
inramad skräck

jag ser
rädslan i djupet
när ni ler mot mig
inför honom
tystnaden ger tillåtelse

jag ser
hatet i hans blick
stanken i hans flåsande
andedräkten
en beklädnad
mörka djups ångor

jag ser
att ni ser
fast ni ler
och blundar med tystnad
inramad lydnad

Tyvärr

20181202

Tyvärr

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

mörkret har en röst
kämpar för att hålla inne
vill ge efter

vilja mot vilja
kraft mot kraft
dränerande beteende

njuter av att släppa ut
makt, kontroll
oändlig styrka

alltid någon som skadas
mörkret sveper in
belöningen berusande

offer skördas
samvetet har flyttat ut
oändliga resurser av hat

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

döda någon
låta mörkret omfamna
släppa efter helt och hållet

skuggan kryper fram
ur skuggan
som ett monster

ögon stelnar
skräcken skördar
vrålet från djupet tystnar

tomheten kommer efter
finns ingenstans att fly
ögonlock kan stängas

själen blundar inte
plågor samlas på hög
skriker högre nästa gång

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

du mot mig
jag mot dig
jag vänder mig mot mig själv

Älskade mamma

20180918

Älskade mamma

Jag älskar dig

Du älskar mig inte
fast jag tror att du gör det

Du älskar mig ibland
då och då
när tid finns över och ditt hjärta fått ro

Vakar, spanar, spejar
hoppas, längtar, behöver
men inte idag
kanske en annan gång

Han är hemma
som du har bjudit in
mannen som älskar dig, ibland
då och då
när tid finns över och hans hjärta fått ro

Han är hemma
igår var vi ensamma
när han slog mig
var det ingen annan som såg
hatets klor slet i min kropp
sorgens blod färgade min själ

Jag älskar dig av hela mitt hjärta
för mig finns bara du, älskade mamma
jag ler men sorgen drar mina mungipor
åt fel håll
jag är alltid åt fel håll
kan inte förstå de slag jag får, den smärta jag bär
försöker le, vara som jag var förr

Du lovar mig kärlek, älskade mamma
jag öppnar mitt hjärta igen
en kram värmer så skönt, älskade mamma
stöter bort dig
kastar mig, kastar långt bort
kan inte se dina ögon
svärtan har trängt in, penetrerat min själ
genomborrad av ondska och hat

Han är hemma
tar mitt ansikte i sin hand, klämmer
hårt
jag gråter inte
det gör inte ont längre
sorgen rinner genom hålet
ut och bort, genom avgrunden
min själ
förlorad själ

Jag ser dig inte längre
du är här, men jag ser inte
bara svart
du lovade att älska
om jag älskade honom
han som du behöver
jag älskar
ger min själ, ger min kropp
slagen av hans hat
knockad av förakt

Jag älskar dig med trasigt hjärta
du kanske inte älskar mig längre
fast du tror att du gör det
du älskar mig ibland
då och då
när tid finns över och ditt hjärta får ro
lever i lögnen, behöver
han som är hemma
som du har bjudit in
som slår när ingen ser
som jag älskar för din skull

Är det fel på mig?

20171214

Är det fel på mig?

Är det fel på mig?
Ett allvarligt fel
En ut och in vänd själ

Inte något fel
Inget problem
Fel PÅ mig

Jag föddes ond
Min natur är vidrig
I grund och botten

Det var så de sa
Alla förstod det så
Jag trodde det var sant

Jag behövde tuktas
Uppfostras för min egen skull
Mest för andras

Alla trodde det
Lögnen blev sanning
Jag förtjänade stryk

Svår och oregerlig
Icke rumsren
Alla förstod varför jag fick stryk

Det var mitt fel
Jag förtjänade det
Jag jävlades som den djävul jag var

Men ni såg inte
Ni glömde bort
Ingen letade efter sanningen

Jag skrattade
Lekte och hade glädje
Det glömde ni bort

Det ingen såg
Gömt i hemliga rum
Övergrepp efter övergrepp

Det var inget fel på mig
Han slog sönder den jag var
Jag blev det Han trasade till

Det är två världar
Är det fel på mig?
Eller gjorde han fel med mig?

Övergreppens natur

2018-09-06

Övergreppens natur

Sorgen förtvivlar min uppsyn
skrämd av min egen smärta

Panikslagen i ensamheten
övergiven, tappad utan saknad

Det som en gång gjorde ont
värker utan anmärkning

Orkar inte mer, ingen utväg
skrikande strålar genom kroppen

Fastnaglad på stolen, i mitt rum
uppspikad av skammen med förakt som nubb

Vart tog allt vägen, vem älskade mig
var det på riktigt eller tigger jag det omöjliga

En sån som jag förtjänar ingenting
äcklet växer utanpå för att själen är full

Spegeln reflekterar min styggelse
en lögn köpte jag dyrt, för att komma undan billigt

Lurad och blåst, hela själen gick åt
sitter kvar med känslor där köttet slets isär

Oduglig och oförmögen lider jag samvetskval
utan att förstå vad det är jag gör

Jag förtjänar inte att lida, det finns ingen synd om mig
ingen nåd, kan ges den som inte förstår

Oskyldig kan inte benådas
min skam är inte min skuld, lurad, lättlurad

Övergreppens natur, förvriden insyn
skrämd av någon annans smärta

Hans hat min självbild, föraktet min känsla
oförstående bunden av lögner och våld

Ett barn suddas ut så lätt på bleka papper
övergrepp karvar nya sanningar i svart

Kärlek lämnar lätta spår
hat skär på djupet

Min själ minns det goda
som en förhoppning, omöjlig bortom…